Har nu jobbat två arbetsdagar då Tommy tog över VAB:andet av lilla Ebba. Har dock en enveten förkylning som hänger sig kvar i halsen och vägrar ge upp. Försöker kurera på alla sätt med vitaminer, honung och mycket sömn. Hjälper sådär kan jag väl säga, min hals måste vara hypokondriker eller nåt utan min tillåtelse, eller så har den upptäckt att den lever i välfärdsstaten Sverige och vill vara ständigt sjukskriven. Bråkar med mig gör den i vart fall och jag har bestämt mig för att ignorera den för tillfället. Har inte tid.
Nu sitter jag här framför datorn, det är lördag morgon och grabbarna ligger nedbäddade på madrass i vardagsrummet, tittandes på någon repris av Biggest Loser. Ebba ligger och dunar i sovrummet, hennes prickar ser lite bättre ut, även om hon fortfarande har ett hundratal så ser de inte så jättefarliga ut längre.
Nu ska jag tugga i mig min frukost som består av ostmackor med tomat och herbamare med saffransthé med en klick honung i till. Allt för att lena halsen.
Sen om ett par timmar är det loppis i gårdslokalen här ovanför. Vi tänkte kånka dit med ett gäng av våra kassar fylla med prylar som bara står och skräpar här hemma och hoppas att någon vänlig själ vill köpa så vi blir av med eländet. Om det blir mycket över kommer vi antagligen skänka det mesta till Lutherhjälpen.
Funderar på om du inte själv måste ha högre tankar om det du säljer för att få det sålt...?
SvaraRaderaIngen vill ju köpa skit.
Pappa