Kul länk och snabb uppdatering

Har inte så mycket tid när jag sitter och morgonsurfar innan jobbet såhär som idag, men jag kan i alla fall passa på att lägga upp en liten rolig länk: Brazilian Soccer Names
Man kan skriva in sitt svenska namn och vips får man upp vad man skulle ha hetat om man varit fotbollsspelare i Brasilien. Jag och maken har haft mycket kul med den, jag skulle ha hetat Leca t.ex. och Tommy skulle ha hetat Tildo. Han brukar skoja vad den skulle ha svarat om han hade hetat Dommy? ;-)
Ja ja, lite roar småbarn.
Annars har jag bara tre jobbardagar kvar nu, sen är det SEMESTER!!!! Soft som bara den! Räknar dagarna på min halva hand. Sen är det tre veckors ledighet, två veckors kneg igen emellan och så tre veckor till!! Yes man, I can boogie!!
Mest Sverige och lantstället i Örebro är det planerat för vår del, men även lite spridda attraktioner för kidsen såsom Junibacken, Gröna Lund och kanske någon djurpark. Sen bär det av till Tyskland för mig och Ebba en knapp vecka i augusti för att hälsa på vännen L och hennes familj. Soft!
Nä, dags att äta upp frukostmackan och morgonthéet nu och bege sig till jobbet!
Tingeling!

Midsommarbilder

På kvällen dukades det upp till ostbricka.


Spelemän.


Ebba på pappas trygga axlar.


Gabbe ger järnet i säckhoppningen :-)!


Stången.


Lilla Tupp-klanen.


Framför bryggan.


Ebba och jag gosar.




Jag och maken med lustiga ljusfläckar lite överallt (orber?) :-)

Lite mer bilder från årets midsommarfirande...

Mysig midsommar

Vi var iväg en sväng till vännen L och hennes familjs sommarställe i Norrköping över midsommar. Det blev precis så lugnt och skönt som vi hade föreställt oss.
De har en helt otroligt vacker sjötomt med en enorm veranda som sträcker sig ut mot vattnet. Vi satt flera gånger och beundrade den vackra himlen som speglade sig i sjön och de olika färger som himlen och vattnet skiftade i beroende på vilken tid på dygnet det var. Det var ju också ljust otroligt länge, vid 22-tiden på kvällen var det så ljust att det fortfarande skulle kunna vara mitt på dan. Vid närmare 23 började det skymma och så var det lite halvdunkelt några timmar innan gryningsljuset åter började lysa på småtimmarna.

Naturligtvis hann vi med allt det traditionella ändå, äta sill och färskpotatis, ta en nubbe till sillen och sjunga en lite snutt (fast vi kom typ bara ihåg "Vi äro små humlor vi"), gå iväg i samlad trupp med spelemän till den gemensamma dansen kring stången, dansa runt några varv, som grodor och elefanter och allt vad det var, dricka en slurk kaffe i väntan på lotteriet (bara nitlotter i år) och promenader barfota i det gröna gräset och så ett dopp i svenskt sommarkallt vatten. Maken och vännens make var även iväg en midnattstur till bastun och så dopp på det. Själv satt jag och vännen L och avhandlade både stora och små ämnen i livet och kröp ihop under mysiga filtar, till myggornas förtret.
Barnen lekte så snällt med varandra, både utomhus på den stora tomten, plaskade i vatten och spelade med badbollarna, men även inomhus där de ritade och spelade Bakugan och bowling med Wii.

Jordgubbar hann vi köpa, dock inte äta, men i övrigt innehöll även denna midsommar allt man kan önska, underbar utsikt, traditioner, god mat och framför allt väldigt trevligt sällskap!

Millenniets sjukaste grej

Läste igår kväll något på Aftonbladet som fick mina ögon att bli stora som tefat och min hjärna att spinna på i högfart.
Det är att Michael Jacksom eventuellt skulle vara vid liv fortfarande. Han skulle ha fejkat sin egen död, gått på sin egen begravning (som kvinna), talat ut i flera shower maskerad som sin brännskadade vän "Dave Dave" om vilken fantastisk människa Michael var som har hjälpt honom under livet... Alltså, jag baxnar!
Inte för att Aftonbladet är kända för sin källgranskning, men jag googlade på fenomenet och såg en jättedebatt där ute på nätet. När jag klickade på en länk när "Dave Dave" ställde upp i Larry King fick jag en väldigt underlig magkänsla. Den brännskadade stackare som sitter där har MJ's kroppsspråk, MJ's bruna ögon (har annars blå), konstiga axelvaddar och ser allmännt ut att vara en väldigt utklädd och maskerad människa, man får aldrig se hans brännskadade händer eller armar... men mest spookey av allt - han har precis MJ's röst!! På pricken! Googlade vidare för att få se andra klipp av "Dave Dave" för att få se den riktiga människan. Hittade ett klipp. Ganska likt, men med en mycket mörkare röst.
Alltså... jag baxnar!! :-o Om detta är sant!
Hur mycket större än Gud tror man att man är om man fejkar sin egen död, låter hela världen sörja, går på sin egen BEGRAVNING och sen talar ut i tv som någon annan om hur fantastisk man själv är!! Alltså... min magkänsla säger att detta rykte stämmer. Men det kan ju lika gärna vara fejk detta. Men kolla gärna själva och avgör. Länken kommer här.

Om allt detta är ett illvilligt rykte, så vila i frid Michael! Är det inte det, ring dårhuset!

Pustar ut och laddar upp

Pustar ut efter förra veckans hektiska schema och taggar ner några pinnhål.
Imorrn har jag tagit en semesterdag för att få lite återhämtning och för att hinna rodda i ordning här hemma och packa inför Norrköpingsresan till Midsommar. Vi ska ha det så lugnt och skönt har vi bestämt, bara vi och vännen L och hennes familj på deras land. Softa, äta god midsommarmat, binda kransar, dansa kring midsommarstången, kanske basta...
Förra året när vi var där var det lugnt och skönt (fast det var betydligt fler där då) och vi räknar med en repris på den känslan. Kidsen får springa fritt med gräset mellan tårna och kanske ta sig ett dopp i den intilliggande sjön.

Softish...

Dagen D

Dagen D är här och vi har varit lite småpirriga hela dagen. TV:n har stått på och sorlat lite smått i bakgrunden och vi har följt väderprognoser, gästernas klädsel och guldiga kortege-detaljer. Vid middagstid var vi hemma hos vännerna N och A och sonen H som hade namngivningsfest och ettårskalas på samma gång. Det var uppdukat till fin buffé och på ett litet välkomstbord stod det alkoholfritt bubbel och jordgubbar.
Nu väntar vi på faster M och sen bär det iväg till syster A med familj för trädgårdsfest!

Tusen projekt

Det är bröllopsyra i Sverige. Allt surrar runt Victoria och Daniel. På jobbet snurrar tusen projekt och från Filmcafé ringer de med en dags varsel och vill att Ebba ska komma på provfilmning kl. 10 på dan i Bergshamra en vanlig arbetsdag. Lite tight att få ihop med tanke på att jag jobbar i ett litet samhälle som ligger mellan Aspudden och Midsommarkransen med en timmes kollektiv enkel resa från O i Nacka där vi bor. Skulle bli cirka sex timmars fläng tur och retur alla vändor om jag skulle åka till jobbet innan (plus själva provfilmningen), så njaaa. En åttatimmars arbetsdag tillbringar jag helst på jobbet ;-).
Sen var det ju det här med kronprinsessbröllopet. Någonstans inne i min själ har jag på något sätt smittats av den kollektiva bröllopshysterin som råder i vårt land och kan ändå känna att det vore kul att få en fjärdedels sekunds glimt av bröllopskortegen, mitt i trängseln under regntunga skyar och med stojiga och långa, svettiga människor framför en som skymmer all sikt. Dock ändå. En bit kulturhistoria kommer jag gå miste om imorrn när i stort sett hela dagen är fullbokad med fotbollsträning för Gabbe, namngivningsceremoni/ettårskalas hos vänner mitt på dagen och trädgårdsfest med tema knytis hemma hos syrran på kvällen. Blir liksom inte många minuter ledigt att stå mitt i Stockholms mitt och vifta med blågul flagga och känna sig riktigt rojalistisk rakt igenom. Å andra sidan var jag anti från början så jag kan lika gärna fortsätta på den linjen. Och det finns ju något som heter television...
Sen hade vi det här med alla projekten på jobbet. Eller snarare ett projekt som fångar mitt engagemang med liv och lust. Det är den här lilla skribentbiten jag håller på med på lediga stunder. Det är inte mycket tid avsatt till mig att skriva artiklar på intranätet, så jag gör det inte sällan hemma på fritiden istället. Visst får jag ta del av de händelserna jag skriver om på arbetstid, men själva skrivandet får jag sköta hemma. Och det är ju inga problem i sig, jag är en fena på dataskrivning, men jag känner att den delen gärna fick ta större plats av mina arbetstimmar på dagen. Vore således skönt att jobba med ínriktning just kommunikation och att skriva på intranätet. Ja ja, den dagen kommer väl. Trägen vinner. Hoppas jag! *Kollar platsbanken*
Nu är det dags att nunna, några timmars skönhetssömn behövs definitivt om jag ska orka med morgondagen, pigg och utvilad.
Godnatt alla vänner!

Lite lagom hype

Jag tror ingen i vårt avlånga land har missat spektaklet som pågår på alla håll och kanter just nu. Kronprinsessan Victoria har (äntligen) fått ändan ur vagnen och ska skrida fram till altaret med Ockelbo-Daniel och i alla fabriker smids det för fulla muggar medan järnet är varmt. Bröllopsmazariner, blå av blåbär för det blåa blodet tillverkas och krängs i alla gator och hörn, bröllopsglass till ocker (inte Ockelbo)-priser, bröllopskaffe, porslin och smycken. Manchettknappar och frimärken med klyschiga True Love-budskap. Servetter och krimskrams. Jag och maken höll utkik efter bröllopsmuggpapper också, men kom på att det tillverkas ju såklart inte, kungliga går väl inte på toa, eller..?
Har lite motstridiga känslor inför detta massmediala och kommersiella jippo, som jag redan har tröttnat på innan det har börjat (ungefär som julen varje år). Men jag vet samtidigt att det är en bit nutidshistoria som skrivs nu på lördag, så en liten skymt av kortegen kanske man skulle ta och försöka pressa in i vårt tajta tidsschema, där det står både ettårskalas och trädgårdsfest inskrivet i agendan redan. Ungarna har tillverkat små fina svenska flaggor på dagis och jag och Ebba satt faktiskt och pysslade små blågula smycken häromdagen så kanske kanske, skulle man ändå stå där och vifta fana en liten stund i megaträngseln och känna hjärtat klappa extra hårt för kung och fosterland?
Funderar ett varv till medan jag trycker i mig de sista smulorna av den lila mazarinen där en krona går till att främja utanförskap och motverka god hälsa bland barn och ungdomar i Sverige. Eller hur det nu var...

Utmaning

Jag fick en utmaning av syrran att lägga upp den tionde bilden som jag publicerade i min blogg och det var denna på en vräkig Häggan, för snart ett halvår sedan.
Eftersom jag är inne på katter kan jag passa på att lägga upp en till bild från en ganska vanlig syn numera. Ebba bär runt på smått ovillig (men dock resignerad) Häggan.





Om någon vill anta min utmaning att lägga upp sin tionde bild från sin blogg så utmanar jag Bella, Sandiga Rosen och kussarnas mamma B.
Och hörrni... idag är det ÄNTLIGEN MÅNDAG!!
;-)

Kojkaos

Är man hemma en helt vanlig söndagseftermiddag kan man var lika säker på, som att jorden kommer snurra, att barnen kommer att stöka ner hemma.
Mina kreativa små mini-me har fyllt sin tid med att ta hela husets förråd av täcken och filtar samt lagt beslag på samtliga stolar och gjort en make over på hela köket så det numera är en hel liten stugby med kojor. Resultat nedan.
Är de inte för söta de små liven?
<3

Chokladdoppade jordgubbar

Då har nästan hela den här helgen flutit på också.
Vi skulle stanna hemma och ta det lugnt var det tänkt. Ändå blev det en heldag med shopping i Nacka Forum igår och häng hemma hos trevliga vännerna M och K och deras killar. Idag fick jag skjuts av ovan nämnda M till en annan väninna som har ett eget företag som säljer barnkläder, Barnlyan heter det och det var utförsäljning i deras gårdslokal idag. Tre söta barnplagg fyndade jag till kidsen, bl.a. en praktisk vind- och vattentät jacka till Ebba, bra att ha eftersom vi mest har klätt på henne koftor denna sommar då de flesta gamla tunna jackorna är för små för henne.
Väl hemma igen improviserade jag ihop en köttbullepaj, som faktiskt smakade helt OK, då de flesta ordinarie matvaror var slut i skafferiet och jag fick taga vad jag haver. Kidsen och Tommy var då iväg och lekte med grannarna tvärs över gården.
Hemkomna igen bjöd jag på ovan nämnda köttbullepaj och avrundade med smarriga chokladtoppade jordgubbar. Gott!
:-)

Lite blandade bilder

Nu sitter jag här på kvällskvisten, helt ÜBERMÜDE efter hela dagens strapatser och kvällens pyssel.
Skrapar ihop lite bilder från dagen, på söt Oggy som parkerade sig strategiskt på hjärtmattan i badrummet, knäpp mamma med tokig dotter och så på fynden från Yderby8, först platt på golvet och så på. Det ser lite roligt ut för oversize-topparna ser verkligen ut att som XXL (de är bredare än vad de är långa) men på hänger de hur snyggt som helst. Vissa detaljer som gör come back från 80-talet är det verkligen härligt att frossa i! :-)
Godnatt nu!
Zzzzzz...

Kollektivt gos

Besöket tidigare idag på BUP gick jättebra, vi tror inte längre det är någon större fara med Gabbe. Vad vi ska tänka på är hur vi själva beter oss som föräldrar och försöka ta det lugnt i stressiga situationer, det är mest där skon klämmer.
Idag var jag förbi favvis-boutiquen Yderby8 en sväng efter jobbet och fyndade ett par oversize-tröjor och en folklore-tunika. Sen bar det hem i sedvanlig ordning för en god middag bestående av smördrypande majskolvar och efterrätt cheese cake och kladdkakor.
Efteråt hade vi kollektivt gos hela familjen (utom pappa som höll i kameran) :-)!
Trevlig helg alla vänner!

Regn och BUP

Regnet skvalar ner utanför fönstret i vardagsrummet och jag sitter uppkrupen framför datorn med en leverpastejsmörgås och en kopp thé med honung i. Har lite känningar i halsen, men det är inte så konstigt, med tanke på vädret och allt vi har haft att stå i den senaste tiden. Har också haft ett gäng sjuklingar här hemma så de har kanske haft ett finger med i spelet och spritt några baciller i luften också.
Om en timme ska jag möta upp mannen och åka med sonen till BUP. När jag berättar om att vi ska dit till vänner och bekanta får vi idel positiva kommentarer. Det är ju bra att ta tag i problemen och inte bara sopa dem under mattan och på BUP är de utbildade på problem just av vårt slag. De flesta vi har pratat med har också varit där själva en eller flera gånger rörande olika problem med sina barn så det är nog vanligare än man tror att åka dit. Har dock märkt en radikal förbättring under de senaste veckorna, när vi har skurit ner på tv och internet och försökt vara både fysiskt och psykiskt närvarande när vi har varit med barnen. Vårt eget sinneslugn har nog spelat in mer än vi tror, bara vetskapen om att hjälpen har varit inplanerad i agendan har lättat på trycket och gjort oss mer lugna och harmoniska, hela familjen.
Kikar ut genom fönstret igen och ser att nu skvalar det inte bara, det vräker ner! Stackars alla skolavslutningsbarn och dagisbarn som har sommarfest idag. Bara att fälla upp sitt paraply och gilla läget.

Tiden

Tiden ska vara samma för alla sägs det, det enda som delas ut i exakt lika stora mängder till alla, sen är det upp till var och en vad man gör med den.
Själv verkar jag ha slösat av min på något sätt, jag vet inte, men likt slantarna på lönekontot räcker den inte riktigt till just nu...
Kan bero på att våra barn kräver sin omsorg. Gabbe ska dessutom börja på simskola nästa vecka. Klockan 16.00 drar den igång varje dag, vilket kräver att Tommy hämtar honom minst en halvtimme före på dagis, för att hinna åka med honom till simhallen och byta om. Tommy kommer hamna på minusflex på sitt jobb. Samtidigt måste jag sticka en timme tidigare varje dag från mitt jobb för att hinna hämta Ebba senast 16.30 och hamnar således på en timmes minusflex per dag i en och en halv vecka. Usch, jag som är sånt kontrollfreak och vill ha plus på alla konton jämt får se mig slagen.
Samtidigt är det dags att ta en tur till BUP med Gabbe för att se om han mår bättre (vi har börjat ge honom kosttillskott i form av små färgglada björnar också mot hans ständiga trötthet) och där ryker ju en halv jobbdag också eftersom de bara hade tid på sen morgon vilket innebär att jag kommer till jobbet först till lunch.
Ja ja. Vet att man inte ska hänga upp sig på såna här små petitesser. Life is life. Bara att gilla läget. Men är man kontrollfreak så är man. Tydligen rimmar det inte helt med att ha familj där det finns fler individer än en att ta hänsyn till.

Kalas två

... är också över. Pustar ut och sjunker ner några centimeter extra i den sköna blogg-fåtöljen.
Ibland blir det så himla mycket. Förberedelser, bak, stök och städning för att allt ska vara tipp topp till kalaset, så kommer alla och allt rullar på. Sen när alla gästerna har gått är det skönt att bara andas ut. Lugnt och fint.
Det här kalaset var förvisso lugnare än gårdagens eftersom det var mindre antal gäster, men man blir ändå slutkörd av allt fixande.
Fina presenter fick Ebba-skruttan även idag. Vi hade full sjå på slutet med att sitta och pilla med små pärlplattor som ska bli blommor och fjärilar att smycka en prinsess-omgivning med. Nästan så man sjasade bort barnen för att kunna sitta och pilla i lugn och ro ;-). På jobbet imorrn lär de bli glada också, för vi har en hel del överblivet fikabröd och tårta att mätta hungriga kollegemagar med.

Kalas ett

Första kalaset för helgen är avklarat. Lilla värdinnan Ebba skötte sig exemplariskt, stod och strålade som en liten sol vid födelsedagssången, blåste ut 4-ljuset utan problem och lekte artigt med alla smågästerna. Att mumsa diverse kakor, muffins och tårta gick också bra och presentöppning likaså. Kul att så många trevliga släktingar ville titta in och förgylla vår dag, imorgon är det kompisarnas tur...

Karl Dyall och rabarberpaj

Gick till det lokala soppastället på lunchen idag med vännen L. Det är Karl Dyalls fru som driver det i väldigt trevlig och ekologisk anda. Det är en ny soppa varje dag och varenda en brukar vara en smaksensation. Alltså bestämde vi oss för att gå dit för att överraska smaklökarna ännu en gång.
När det är vår tur att betjänas kliver the man himself in genom dörren, ger sin fru en kindpuss och hoppar in och hjälper till att ta upp våra beställningar. Nu är ju inte jag en sucker för kändisar så, visst beundrar jag vissa framgångsrika människor som lever sina drömmar och då ofta blir berömda på kuppen, t.ex. som jag har nämnt tidigare Lasse Åberg. Karl Dyall är också en extremt begåvad människa och jag har sett honom i flertalet musikaler; Fame, Cabaret och Singin' in the rain. Han verkar verkligen syssla med det han älskar och sådant beundrar jag. Han är dessutom en otroligt sympatisk människa och vi fick all tänkbar service som vi önskade. Han plockade t.o.m. fram servetter som han höll fram så fint till oss och bad oss ta så många som vi ville :-). Känns lite surrealistiskt att jag satt på mitt rum som 13-åring och skrev trånande kärleksbrev till snubben och nu står han här livs levande för våra ögon och kråmar sig och ser till att vi har det bra ;-)! L beställde också en rabarberpaj som serverades med finess (såklart) och glupskt åts upp av oss.
Ja ja.
Nu tillbaks till verkligheten. Imorrn ska det hållas kalas här hemma och vi har på en höft räknat ut att det kommer en sisådär 22 personer plus barn, så nu måste det städas, fejas och bakas så hårt tygen håller!

Välkomna imorrn alla bjudna (och objudna) gäster!

Mer födelsedagsfirande

Födelsedagstårtan - en stor biskvi!

Hela gänget

Jag med kidsen

Ebba håller stolt upp fin present, en My Little Pony-bebis

Dagen har förlöpt i firandets tecken, alltifrån skönsång på morgonen, sedvanligt firande på dagis med papperskrona, sång och glass, god middag hemma tillsammans med familjen och farmor och farfar och så tårta på det och presentöppning.
Ebba har skinit som en sol mesta tiden och på alla sätt firat in sin nya ålder fyra år!

Nygräddad fyraåring

Idag fyller lillskruttan Ebba fyra år, så vi ska alldeles strax uppvakta henne med morgonpaket på sängen samt hemscrappat kort, se bild ovan. Antagligen kommer vi tåga in som ett litet luciatåg med hennes dopljus tänt också, tycker det är så vackert och känns symboliskt på något sätt, även om det inte är hennes dopdag.

Tänk vad tiden har gått ändå, det känns som igår man bytte blöjor, hade vaknätter och ammade. Samtidigt är hon så med ibland och har så snusförnuftiga svar att man tror att hon är sju år och går i skolan.