Nu såhär i nattens mörka timmar tänkte jag ta upp ett litet känsligt ämne, så ni som gillar att sopa alla svårigheter under mattan kan ju blunda för det här inlägget...
Det handlar om knepiga relationer.
Det är ju faktiskt så, hur mycket man än vill styra en del medmänniskor med små osynliga trådar för att få dem att göra som man vill, att alla har sin egen fria vilja.
Amen.
Så står det i Bibeln. Och alla får göra som de vill.
Det är bara det att vad de vill är inte alltid vad jag eller andra i min närhet vill. Och då kan det bli lite si och så med den goda stämningen.
Rent generellt kan man väl säga att jag är en relativt tyst och bekväm person. Tar oftast inte för stor plats, utan rättar mig i ledet och försöker upprätthålla god stämning och kamratskap om möjligt. Dock finns det människor (som vanligt inga nämnda, inga glömda) som tar sig vissa friheter:
-Toknonchar vissa medan de smörar järnet för andra i dennes bekantskapskrets
-Leveling (detta begrepp avskyr jag) vilket innebär att vissa personer har så starkt bekräftelsebehov att de trycker ner vissa för att lyfta upp sig själva i jämförelse
-Människor som istället för att tänka ett varv extra reagerar med reptilhjärnan direkt och går i försvarsposition istället för att försöka förstå bakomliggande orsaker till konstruktiv kritik
Detta var bara ett axplock.
Och som jag har sagt i tidigare inlägg. Jag försöker att upprätthålla en positiv attityd i den här bloggen, men ibland svämmar bägaren över och lite galla rinner ut. Helt mänskligt.
Nu ska jag återgå till den snälla attityden igen, bli en duktig flicka och rätta mig i ledet. Den röda ballongen (en övning i Mindfulness) stiger till väders med allt krångligt bagage och negativa känslor för att till slut försvinna som en prick högt uppe i himlavalvet.
Andas lugnt och fint nu. In och ut. Och tänk på att andras negativa beteenden ofta bottnar i dålig självkänsla och osäkerhet.
Sov gott alla nattugglor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar