The Social Network

Såg filmen "The Social Network" med maken igår.
Shit vilken snabb ordväxling, nästan så man hade behövt sätta på ultrarapid för att kunna hänga med, men huvudbudskapet av filmen gick in i alla fall.
Superintressant att se, inte minst med tanke på att jag är en av de där "Facebook-nördarna" som är fullkomligt beroende och tvungen att logga in minst fem ggr varje dag för att uppdatera statusen och hålla koll på alla vänner och bekanta :-)!
Hi hi, hur kan någon sida bli så beroendeframkallande, förstår inte...

Ja ja.
Igår var vi lite gräsänklingar om man nu kan säga så. Eller, jag och maken var ju tillsammans, men barnen sover över hos mormor och B så då har vi plötsligt en massa tid här själva som vi måste slå död på och då hade vi lite maratonfilmkväll här hemma :-). Först käkade vi god mat, biff, tsatsiki, potatisgratäng och rödtjut och sen la vi oss mjukt tillrätta i dubbelsängen och plöjde först ett par avsnitt av "Pensionärsjävlar" *asg* och sen "The Social Network" då...

Precis när vi hade lämnat av barnen tog jag en liten spontantripp in på Drop in på en frisersalong i Sumpan och satt där och blev ompysslad, fick medhavd soppa värmd till mig, läste igenom ett par skvallerblaskor och fick topparna klippta och slingor gjorda. Så nu är jag mig själv igen :-)!

Något som är lite intressant som jag upptäckte när jag snyltade ur T's godispåse under filmen var att jag plötsligt kände mig helt normal igen.
Jag har under ett par veckor (lika lång tid som jag har kört sockeravvänjning) kännt ett molande illamående i magen. Jag har också humörsvängingar och jag kan slänga mig i backen på att det beror på att min kropp skriker efter socker!
Jag är dock fast besluten att fortsätta avvänjningen, men jag blev så paff när jag fick så omedelbar belöning av kroppen att jag mådde bra såfort jag tryckte i mig ett par godisar.
Farlig fälla det där...

Ja ja, dax för duschen nu.
Vi ses!
Kram!