Bak i kvadrat

Efter att ha bakat 30 kladdkakor, en citronkaka, 60 chokladbollar, 36 kardemummabullar och 20 chokladmuffins till Ebbas kalas nästa helg, tycker jag mig vara värd att sitta ner en stund och pusta ut med en kaffe med skummig mjölk.
Nedan lite bilder från kakbaket.

Jag fick förresten uppvaktning på mors dag också i form av tre egenkomponerade kort av Ebba också (plus ett som Tommy hade köpt för ungarnas räkning men glömde ge mig tror jag). Gabbe var som jag skrev tidigare i Örebro, så han var inte så engagerad i mors dagsgratulationer. Han släntrade in senare på dagen, lagom till att äta tacos på kvällssnåret. Honom hade jag saknat så hjärtat värkte. Lilla gullungen <3!


Ebba provsmakar såklart

Karneval

Då har den årliga karnevalen åter kommit hit. Det firades igår för kidsen på dagis genom att anordna ett eget litet karnevalståg på dagisgården, med maraccas och flaggor, ansiktsmålning och clowner. Det var även ett stort karnevalståg som gick förbi utanför som de stod och hejade på hela gänget.
Idag har festligheterna fortsatt med tivoli nere vid centrum. Vi gick dit en sväng idag och spelade på chokladhjul, köpte fiskdammslott med vinst varje gång och åkte karuseller i flygande fläng. Vi mötte även vännen M där nere med sina små pluttar och de hoppade hoppborg tillsammans. Gabbe är iväg med sin farmor och farfar till Örebro över helgen, så det var bara Ebba och vi som traskade ner.
Vädret höll sig i skinnet mesta tiden, men precis lagom till Ebba skulle åka tekopparna började det skvala, som tur var slutade det lika plötsligt som det hade börjat och vi kunde obekymrat ströva vidare efter färdigsnurrade tekoppar.
Nedan lite bilder från dagen.


Ebba står förväntansfull innan första karusellturen har börjat


Ebba och jag rider loss på varsin karusell-pålle


Ebba vann en groda som hon raskt döpte till "Kvack"


Ebba med enhörningsballong och ny Hello Kitty-keps (födelsedagspresent i förskott)



Jag och Ebba hoppar loss i hoppborgen


Ebba snurrade varv efter varv i tekopparna



Ebba och jag högg in på varsin välförkänt och smarrig Strawberry white efteråt

Bubbel och nötter

Nu är det tryck i nöjeslivet här som moster Bibbi skulle ha uttryckt det!
Ikväll har vi varit ute med kollegorna på stan en sväng och firat av M som går i pension på måndag.
Jag har plitat ihop en liten dikt som vi konstfullt har redigerat ovanpå ett nästintill oigenkänneligt foto på henne från åttiotalet. När vi har plitat klart ska den också inringas av en snirklig liten blomranka är det meningen. Hoppas att vi löser den tekniska biten, men det borde inte vara någon fara. Dikten ska sedan läsas upp inför alla på avdelningen på måndag av någon av cheferna, samtidigt som presenter och gratulationer från alla håll strömmar in. Måste kännas lite pirrigt för den som blir uppvaktad när sextio pers står och glor på en samtidigt, men sen får personen i fråga pusta ut genom att lämna stället och bara glassa runt i fortsättningen, vilket ju inte är helt fel.

Idag överraskade vi M i alla fall i förskott före utgången, genom att traska in till henne som ett luciatåg (utan alla attributen) med brickor fulla av bubbel och nötter. Så stod vi och höjde glasen en stund, kände andakten och skålade för blivande pensionären.

Därpå bar det ut på stan för att äta tapas på ett ställe vid Kulturhuset, Barcelona, som hade utsökta spett med oxfilé, tigerräkor, paprika och champinjoner med aiolo och klyftpotatis. Jag stoppade i mig med god aptit. Lite rödtjut på det och kvällen var gjord!

Annars har vi haft lite förändringar här hemma också.
Idag kom det in en massa byggjobbare och rev ut samtliga fönster och balkongdörr från lägenheten och ersatte med nya fräscha prylar.
Äntligen går det att stänga fönstrena ljudlöst och persiennerna hänger inte längre på tre kvart! En stooooor förändring i vårt f.d. lilla sunk-kyffe!
Som en liten bonus slipper vi tvätta alla rutor också inför Ebbas stundande kalas ;-).

Godnatt alla trogna läsare!

Lämnad i sticket

Den här lilla halsduken blev "lämnad i sticket" kan man säga. Jag började med de första maskorna när Gabbe var en liten plutt på dryga året och Ebba låg i magen. Idag, drygt fyra år senare, fick den åter se dagens ljus när jag hade lite storstädning här hemma. Den som inte är helt färgblind kan ju se att det är blå-blåa ränder (eller OK, ränder och ränder, halva ljusblå, halva mörkblå då) så det är inget mindre än en blivande Djurgårdshalsduk som kommer att pryda min eller Ebbas frusna hals nästa vinter. Antagligen min, eftersom det är lite strypvarning på långa halsdukar så länge barnen är små. Men det är himla skoj att skapa lite själv, på senare tiden har det ju mest blivit i form av bloggar, dikter och hemmascrappade kort, så det är kul att gå in på lite mer handfast skapande igen. Och bättre sent än aldrig att färdigställa den lilla skönheten! :-)

Helgen har annars flutit på i sakta gemak.
Lördagen var superduperfin, varm och solig och det blev en hel del glassande i solskenet utomhus. Gabbe var bjuden på barnkalas till bästa kompisen på dagis, så några svalkande timmar inomhus på det lokala lekstället blev det, men annars var det pick-nickar, sittande på altanen utomhus hos vännerna och K och M och mycket aktiviteter i solen. Lördagen rivstartade med en fotbollsträning för Gabbe också och sen var det bara fullt ös hela dagen.
Söndagen (idag) var betydligt lugnare. Regnet skvalade ner mest hela dagen och det blev en hel del röjning hemma, disk, tvätt, städning, utsortering av vinterkläder och skor och allmänt plock för att hålla hyfsad snygg nivå här hemma.

Märker också av hur mycket tid som frigörs om man minimerar dumburkarnas påslagna tid och istället sätter oss ner och gör saker gemensamt. Mycket sällskapsspel har det blivit, både "Lotto", "Memory" och "Busungar" samt kortspel och trevligt pyssel tillsammans. Tycker mig också märka av att barnen blir lugnare och att utbrotten inte duggar så tätt längre när barnen får lugn och ro och har vår fulla uppmärksamhet när de försöker säga någonting.
Vi har även beslutat att husefriden ska gå före absoluta tidsramar, så blir vi en kvart sena till dagis är det inte jordens undergång, man kan alltid flexa på jobbet, och alla blir nöjdare och gladare.
Har även funderat på att gå ner i tid för att få mer tid med barnen, men vi har inte kommit fram till något slutgiltigt beslut än... *funderar vidare*.

Nu är båda kidsen nattade och maken ligger inne i gemensamma sovrummet och ser på Avatar. Kanske joinar honom snart, ska bara catcha upp lite mer surfande här, så är det snart dags för bingen också. Imorgon är en annan dag, som Christer Björkman så klokt uttryckte det en gång i tiden!

Natti!

Tagga ner

Alla beteenden går att bryta. Det handlar bara om viljestyrka. Visst, jag har haft en image som lattemamma, men nu sedan mjölkmagen börjar göra sig påmind är jag tvungen att reducera min höga konsumtion på det området.
Jag har varit sockerberoende, men då höfterna börjar svälla ut till oproportionerliga former och finnarna invaderar mitt ansikte likt maskrosor i en södervänd sluttning, är jag tvungen att även dra ner på den konsumtionen. Och det smarta är att det blir en slags positiv spiral. Dessa två enheter som jag har haft fruktansvärt sug efter förut, minskar i dragningskraft av minskad konsumtion. Jag känner inte begäret lika starkt som förut och det blir lättare att sluta.
Även bloggandet och internetsurfandet har gått en bit över styr tror jag. Nu är det ju så att jag har en tendens att utveckla en slags kärleksrelation till bloggar och andra hemsidor som jag startar, så att dra ner på detta kommer att bli svårt. Men nödvändigt.
Anledningen till detta är att vi har fått indikationer på att vår son inte mår så bra på dagis. Vi tror att en ganska stor bidragande orsak till detta kan vara att han får i stort sett obegränsat med tid vid diverse dumburkar, tv och dator. Vi vet av erfarenhet att minskad dumburkstid medför lyckligare son, men vi glömde bort gamla lärdomar och gjorde om samma misstag igen.
I vilket fall. Vi kommer från och med nu att minimera datorernas närvaro under hans vakna tid (vilket kanske kan förklara att jag sitter och skriver det här inlägget klockan fem på morgonen) och istället ägna oss åt att göra "verkliga" saker under den tiden vi tillbringar tillsammans hemma. Vi börjar i den änden, så får vi hoppas att det går åt rätt håll.
Tydligen så behöver han mer tid med mig också, vilket ger mig grym ångest, eftersom jag har heltidsjobb och lång resväg varje dag (totalt är jag borta från barnen 10,5 h varje vardag) så man kanske ska börja fundera på den situtationen också. Då sitter vi i och för sig i en rävsax, för vi behöver varenda liten krona som kommer in. Varje månad gapar lönekontot frånvarande tomt, bara några dagar efter löning, men vi kanske ska göra som i lyxfällan och kika över vår ekonomi. Vart går egentligen pengarna, som bara försvinner så spårlöst hela tiden? Vi har i och för sig ganska mycket sparande, både till barnen och semester och pensionssparande, så där kanske man kan nagga lite i kanten och låna från sig själv som pancho eller nåt.
Usch, eviga dilemma.
Ja ja.
Nu ska jag gå till mitt ångestskapande heltidsjobb och känna mig som dålig mamma hela dagen och även strö salt i såren genom att anordna pub-kväll för vår enhet inom firman också. Inte är det lätt att finnas på alla håll samtidigt inte. Det berömda livspusslet har blivit knivigt att få ihop!
Hoppas någonstans finna harmoni och även att sonen börjar må bättre också, nu när vi helhjärtat går in för kvalitetstid, den lilla tid vi nu finns för honom här hemma.

Pandor och sexdrakar

Idag damp tidningen "Eko" från WWF ned i brevlådan och jag fick som vanligt ett litet sting av dåligt samvete för att västvärldens (och därmed min egen) konsumtion och begär efter prylar i slutändan tar död på all världens djur och växtlighet. Fick en liten inbetalningslapp om jag vill rädda pandan och andra hotade arter och denna gång ska jag baske mig sätta in en liten summa på plusgirokontot istället för att låta lappen åka raka vägen i pappersåtervinningen! Lite dövar det det dåliga samvetet. Vet att jag inte kan göra allt själv för att rädda världen, men alla kan göra något!

Vilket leder mig rakt in på nästa ämne, ett litet suspekt samtal som jag hade med Gabbes dagiskompis pappa igår kväll. Det är nämligen så att måndagar är leksaksdagar och alla ungar får ta med sig en leksak hemifrån och visa upp på samlingen. Nu var det så att Gabbe bergfast och bestämt hade bestämt sig att han ville visa upp vännen V's leksak. Tydligen har han lekt med den hemma hos honom någon gång och nu var han fast övertygad om att denna måste V ta med imorgon. Han sa något om detta på tidiga eftermiddagen, men som den multitaskande lattemamman jag är gick det som miljontals andra intryck och sinnesförnimmelser in genom det ena örat och omedelbart ut genom det andra igen.
I vilket fall påminde mig Gabbe om detta strax före läggdags och jag insåg att jag måste lägga in järn i elden om något skulle hända. Jag ringer därför hem till V (som naturligtvis ligger och sover) och får hans pappa i luren. Jag förklarar att Gabbe har ett litet brådskande ärende och räcker honom luren. Han förklarar omständigt och invecklat och mycket noggrannt att V måste ta med sig sin "sexdrake" till samlingen imorrn. V's pappa blir förbryllad och undrar om han menar häxdrake, men nej, sexdraken är det han menar! Känns lite smått suspekt att avrunda samtalet och hoppas att V's pappa inte trodde vi hade något lurt i kikaren när vi ringer vid halv tio-snåret på söndagskvällen och pratar om sexdrakar. I vilket fall. Idag fick vi förklaringen.
Gabbe hade lånat hem V's Bakugan (som är ett slags boll som vid magnetisk kontakt vecklar ut sig till någon figur) och i det här fallet reser sig en drake med sex huvuden upp ur bollen.
Tänka sig så finurligt! :-)

Hypnotiserad igen

Igår kväll var jag in en sväng till stan där jag mötte upp bästa Bella <3 som jag satt och ölade med till långt in på småtimmarna. Hennes nye flamma och en gammal killkompis till mig joinade också och vi stötte och blötte många intressanta ämnen, som blir mer angelägna ju mer alkoholhalten stiger i blodet. Åsikterna var smått spridda, men det är alltid intressant att höra hur olika man resonerar i olika frågor.
Väl hemkommen i tidig gryning var det bara att stupa i sängen för att sedan åter bli väckt ett par timmar senare av morgonpigga barn *argggh*. Fick i alla fall några timmars total sömn, även om det blev upphackat.
Frukost, dusch och iväg nästan på en gång blev det sedan eftersom jag hade lovat att vara med på vännen Eriks repris på förra veckans hypnos.
Denna gången kände jag att jag var mer mottaglig och kunde snabbt byta mellan vaket och "trance" tillstånd. (Ha ha, nu låter det som om jag byter om mellan att vara normal och att vara transa, men riktigt så roligt ska vi inte ha det ;-)!)
I alla fall spaltade vi upp lite grejer som jag vill jobba med och så bestämde Erik vilka tricks han skulle använda sig av för att jag skulle uppnå de sinnestillstånden. En fördel med att ha blivit hypnotiserad tidigare är ju att man vet vad som kommer att hända, man har kört hela racet tidigare och har lättare att lystra och lyda de signaler man får. Vad som var häpnadsväckande var att jag denna gången faktiskt inte "kunde" varken släppa en penna, ta upp en helt vanlig bok från golvet eller komma ihåg siffran sju, så tydligen handlade sagan om Snövit och åtta små dvärgar och James Bond är hemlig agent nr 008. He he. Lite skoj! :-)
Jag kunde tydligen börja fnissa på befallning också och jag fick ge mig själv styrka i svåra situationer genom att titta på mig själv som genom en film och ingripa utifrån med positiva verktyg.
Kändes jättebra idag! Wow! Kommer definitivt rekommendera honom till andra. Nu håller han ju på och finslipar sina kunskaper, så han behöver försökskaniner i stora lass. Om någon har lust att hänga på någon gång, säg till mig så ordnar vi det! Win-win för alla parter!
:-)

Sommartider hej hej

Vilken underbar sommarvärme som kom till oss idag och inte bara svepte in oss alla i sommarkläder, utan den satte ett leende på allas läppar också. Här utanför sitter ett stort gäng på gräsmattan och grillar och lyssnar på R&B och beter sig sådär sommarsvenskt, nästan kontinentalt, som är oss förunnat så få månader på året.
Själv har jag suttit ute och glassat med ett magasin och en kaffe med mjölkskum och bara njutit jag med, medan Ebba har hittat på lite av varje runt omkring. Tommy och Gabbe är iväg en sväng till farmor och farfar och i ugnen värms just nu en Stinas kyckling vitlök, för att spisas av oss om en liten stund.
Sedan tänkte jag faktiskt ta en sväng på mina rollerblades när solen har gått nedanför hustaken och imorrn ska jag iväg till en gammal vän och köra ett varv hypnos igen. Vi får hoppas att det tar bättre denna gång, visst kände jag mig otroligt avslappnad och välmående efter förra sessionen, men några griller kunde han inte tuta i mig ;-). Får se hur det går denna gången!
Tidigare idag var vi iväg hela familjen till badhuset också. Jag tänkte att det kunde vara bra om barnen fick lite vattenvana inför att Gabbe ska börja skolan nu till hösten och det kan bli några turer till badhuset då.
Efteråt satt vi alla ute på en bänk i den härliga solen och mumsade på Magnum Strawberry White, både min, Ebbas och Gabbes favorit. Tommy åt årets upplaga, Magnum Gold tror jag den heter.
Kram till alla vänner där ute i försommaren!
<3

Grillning vid lusthuset

Då har vi kört ett grillningsrace igen. Vi har väldigt grillningssugna grannar, så alltsom oftast är det där vi samlas när värmen börjar komma, runt den rykande utegrillen! När det är regn i luften blir det för bekvämlighetens skull vid lusthuset, så vi får tak över huvudet och kan äta ifred för besvärande droppar på huvudet.
Här kommer lite bilder från dagens blöta grillning :-)!




Ljusen kastade ett mysigt sken inne i lusthuset



Klättra i träd var skoj

Barnen norpar mina hembakta kladdkakor och grannarna puttar på stekarna på grillen


Jag och min CC

Bakverk

Tänkte bara visa upp några bakverk som jag har svängt ihop de senaste dagarna och som jag ska bjussa på på jobbet när jag är fikaansvarig imorrn.

Kolakakor
Hallonsockerkaka Kladdkaka

Ebbas scendebut

Ok, jag antar att ni alla sitter på helspänn och viftar med öronen i vädret för att få höra hur det gick på Ebbas casting idag. Jag kan ju säga såhär: Vi ska inte ringa dem, de ringer oss ;-)! Alltså, inget vidare framträdande. Först vägrade hon släppa min hand, kurade ihop sig och blev tokblyg för att sen explodera i ett vrålskrik för att jag tänkte lämna rummet. Vi fick gå ut i parken en stund och lugna ner oss. Ebba tryckte i sig en Sandwich-glass plus en klubba som hon fick i muta av de snälla castingtjejerna. Sen gick det lite bättre när vi kom tillbaka, Ebba satt och grävde lydigt i sandlådan på ena tjejens begäran och åt till och med sand för att leka att hon tuggade på en mumsig kladdkaka! Men hon ville inte låtsas att en plastduk var en prinsesstårta för att leka att hon åt den och hon ville inte göra härmaleken. På frågan vad hon gillade svarade hon kiss och bajs... Ja, som sagt, det kunde ju ha gått bättre! ;-) Men som pappa skrev som kommentar på förra inlägget hade jag själv en bra manager (syrran) som viskande tipsade om att när castingpersonalen frågade mig vad jag tyckte om skulle jag svara: Vara ifred! Så det svarade jag. Och ifred fick jag vara. För någon roll i "Barnen på Frostmofjället" fick jag inte!
Som sagt, det är inte alla som har medvind i seglen för jämnan och tur är väl det. Lite roliga historier samlar man ju på sig som man kan berätta vidare till barn och barnbarn.
Ebba plockade i alla fall två fina buketter till mig och Tommy sen för att hon älskar oss och då åkte alla skådisambitioner åt skogen och vi gick hand i hand in i lägenheten och ställde de fina buketterna i små vaser på köksbordet.
Sen bakade vi kolakakor och satte oss att vila. Det har varit en lång, men spännande och insiktsfull dag!

På begäran

På begäran lägger jag här in en bild på blond-brun-randiga kalufsen. Sjuttonhundrafemtiokronorsklippet ;-)!
Är ganska nöjd ändå. Men inte sjuttonhundrafemtiokronorsnöjd, även om vänninnan M försökte kompensera för alla uteblivna komplimanger idag genom att ge en massa beröm, så har jag inte riktigt landat i att det kostar så pass mycket att det svider i plånboken! Men men, vi som har läst företagsekonomi vet att det är en "sunk cost". Köpt är köpt och kommer aldrig mer igen.
Syrran tyckte förresten att det var snyggt också och det är ju lite plåster på såren :-).

Imorrn händer en spännande grej go vänner! Ebba ska på casting! :-D
Nu hyser jag inga större moviestar-förhoppningar för hennes del, eftersom det är väldigt mycket "kanske" med i bilden, det är en eventuell serie som det ska castas roller till och budgeten är inte helt spikad och klar, så kanske blir det ingen serie över huvud taget. Men rollsättarna har i vilket fall mailat mig och frågat om Ebba skulle vilja provspela som ett av barnen i serien och det låter ju hur spännande som helst!
Återkommer imorgon för att uppdatera läget! Worst case scenario är ju att Ebba inte får fram ett ljud utan bara vill gosa med sin mamma hela tiden och inte får rollen, alternativt att hon provspelar briljant men produktionen går bankrutt eftersom de inte får in nog med ekonomiska medel. I vilket fall kommer det att bli spännande imorrn och Ebbas första lilla stapplande steg mot Hollywood *he he*. Eller inte.

Nu är det strax dax för bingen, kidsen och maken ligger redan och snusar, utspridda i lägenheten, efter en härlig grillning hos vännerna M och K i Östra O (här kör vi inga förkortningar inte...:-)).



Känner mig extra duktig att jag till kaffet efter grillningen endast tog en liten kärleksmums (utan kokos vad de nu heter) och var inte ens sugen på en till *klappar mig själv på huvudet och nickar åt vad duktig jag är*.
Gonatt alla söta läsare och trevlig Kristi Himmelfärds-torsdag imorgon!

Pigg och kry

Även om jag har lust att blocka somliga läsare för att de skriver muppiga kommentarer så ska jag inte göra det, utan hoppas att de någonstans i sin hjärnas innersta skrymslen och vrån, hittar någon slags iq-cell och gärna även en gnutta hyfs. Därmed tar jag ett djupt andetag, ber lite till alla heliga krafter och andas ut i ett enda långt andetag som tar med sig alla problem, bekymmer och stress ut ur kroppen. Kvar står jag, rak i ryggen och med enbart positiva tankar i huvudet (I hope).

Tidigare idag (min sista sjukdag för övrigt) lämnade jag barnen på dagis och bakade sedan i lugnt och stilla mak två sorters kakor som jag ska bjuda mitt team på på jobbet på fredag eftersom jag då är fikaansvarig. Favoriterna kladdkaka och hallonkaka blev det, två klassiker som alltid uppskattas.

Sen var jag iväg en sväng till frissan och gjorde något åt min hopplösa kalufs. Två olika nyaner (en brunaktig och en ljusblond) blev det och trimning av topparna. Tre timmar senare och 1750:- (:-o) fattigare lämnade jag salongen (jag som tyckte det var svindyrt med 480:- rouge kände mig smått bestulen på halva semesterkontot) så det är bäst för min omgivning om jag får riktigt många komplimanger för håret nu så jag känner att det var värt mina surt förvärvade slantar ;-). Nädå, men nån liten kommentar vill man nog ha. Kanske. Ja ja. Maken bara skakade på huvudet.

Nu efter min kvällsdusch ska jag göra lite hemmagjord yoga, några tricepslyft och sen känna mig riktigt pigg och kry och utvilad och redo att möta världen imorgon igen!

Drömmar

Jag vill inte kalla dem dagdrömmar, för jag hade dem nu när jag sov, men de var dock på dagen. Ja om jag säger att jag är hemma sjuk denna måndag så kanske det klarnar.
Har en enveten förkylning som hänger sig kvar och gör mig trött och däckad och när jag låg där i godan ro och slumrade om efter att ha lämnat ungarna på dagis, började drömmarna jaga mig. Det handlade om packade matsäckar, utflykter åt höger och vänster på kidsens dagis och inga instruktioner om vem som skulle vart när. Minst sagt jobbigt! De olika rummen var som busshållsplatser och drog man upp en lucka vid "busshållsplatsen" så var alla ungar i samlad trupp där nere, färdigklädda och klara, redo för vilket utflyktsmål det nu månde vara. För att komma ner genom luckan krävdes en viss liten gul biljett som man skulle ha erhållit på förhand och jag hade inga biljetter, hur jag än genomsökte fickorna. Gabbe och Ebba stod uppe med mig och höll mig i varsin hand, irriterat stampande, medan jag försökte lokalisera vem som skulle vart och när. Jag såg inga bussar eller tunnelbanor komma för de var under jord, ovan jord var det bara gamla vanliga dagiset och paniken växte alltmer! Till slut, efter att ha ställt några ledande frågor till Gabbe, kom jag på vilken utflykt han skulle med i dag och således vilken lucka han skulle stiga ned i. Jag drog upp luckan och bönade och bad att han skulle få följa med, men dagisfröken skakade bara på huvudet och sa som Emils piga Lina på bred småländska (fast hon eg. talar stockholmska): "Lugna sig nu, Emil i Lönneberga!". Nobben direkt!

Usch! Antar att drömtydare skulle se det här som att jag känner mig jagad just nu och full i skallen av att försöka hålla reda på alla lappar och utflykter hit och dit. Och det stämmer ju. Jag har väldigt många bollar i luften just nu (inte bara för barnens del, utan själv också) och förtjänar verkligen lite lugn och ro här hemma nu när jag ska krya på mig som det är meningen. Ändå löper mina tankar amok och kräver att jag ska hinner bygga både Rom och gärna några städer till, när allt jag borde göra är att vila vila vila!!
Moderna kvinnans dilemma! T.o.m. när man är sjuk stressar man upp sig för allt man inte hinner. Känner att jag måste öva mig mer på mindfulness (tugga russin, minns ni?) och avslappning.
Tog faktiskt fram spikmattan igår till de två sista avsnitten av Cougar Town (klappar mig själv på huvudet för duktigheten), men då lyckades Ebba naturligtvis rispa sig på en av spikarna så hon började blöda (bonkar på huvudet istället för att jag är en dum mamma) :-S, så det bidde ju inte så bra det heller!

Nåja. När jag har stressat ner lite mentalt igen här ska jag försöka gå in på Tradera och ENBART köpa ett par gummistövlar till Gabbe nu i storlek typ 30 (blir nog bra). För regnet vräker faktiskt ner här utanför och gympadojjor blir ganska genomsura då...

Trevlig dag till mina läsare också!

Slappardag

Söndag = slappardag!
Det är ganska skönt när veckan har nått sitt slut och man har en hel dag vigd åt att dröna. Sätta på en Disneyrulle åt morgonpigga barn, puffa till kuddden och vända sig åt andra hållet och sova en stund till.
Idag har vi plöjt igenom följande: Diverse morgonprogram på Disney Channel, Turtles, Skönheten och Odjuret, Grey's Anatomy, Desperate Housewives och Cougar Town (de tre förstnämnda främst på barnens begäran och de tre sistnämnda för mig). Tommy har dessutom spelat åtskilliga matcher på Championship management. Bara en timme tv/data om dagen? Släng dig i väggen!
Ibland blir jag lite bekymrad när jag märker att nästan all vaken tid går åt bakom en skärm, men som tur är finns det jobb som bryter av på vardagarna (där man iofs sitter och häckar bakom en dator nästan all effektiv tid också) och aktiviteter som barnen gör. Men den där bilden på apan som utvecklas till grottmänniska och jägare för att sedan sjunka tillbaka till apa igen (datanörd som krum sitter böjd framför dumburken) är en ganska bra illustration av människans utveckling.
Min make ser ingen fara i detta, men själv skriver jag upp detta som ännu ett stressmoment i min personliga osynliga ångesthög. Ja ja, vad gör det om hundra år? Vi hinner säkert förinta oss själva innan dess (antingen genom krig eller svält, eller skövlande av alla tillgångar och utrotande av alla djur och förpestande av all luft och alla vatten) så det finns säkert ingen kvar att städa upp röran när allt kommer omkring. Kackerlackorna och daggmaskarna kommer vara evolutionens överlevare. Och fästingarna och andra smarta konstruktioner.
Nu blir det lite mörkt och dystert här. För att fortsätta i de banorna så är jag fortfarande dunderförkyld också som grädde på moset. Den värsta förkylningen har iofs lagt sig, men lite dunderförkyld är jag. Och har ledvärk. Och en massa andra krämpor som jag inte orkar nämna här. Men jag ska inom snar framtid i alla fall försöka släpa mig iväg till frisören och göra något åt min grå utväxt och risiga toppar i alla fall. Ser jag något som ser någotsånär hyfsat ut när jag tittar mig i spegeln så kanske jag kan projicera fram lite ljusa tankar också.
Nu blir det lite mer slappardag, tänkte bränna av ett par till avsnitt av Cougar Town och låta alla mörka tankar susa iväg genom luften, buren av all den elektriska strålning som oavbrutet matas ut genom dumburkarna!

Bokmärken

Vi är en riktig pysselfamilj (mest jag och Ebba) så idag när vi hade suttit och slagit in ett par presenter till ett barnkalas som barnen skulle på så passade jag samtidigt på att pyssla lite med några gamla sommarfoton på barnen och gjorde två bokmärken. Det står "barnbarn" på och ett ska ges till farmor och farfar och ett ska ges till mormor och Bruno. Passar väl bra att ha som sidvisare i sommarböckerna, tycker jag!
:-)

Kidsen spexar

Och här ett litet bildnummer på mina söta och galna barn:

Tugga russin

Igår satt jag och ett tiotal kollegor i tre minuters begrundande tystnad och tuggade på varsitt russin. Vi var alla deltagare av en föreläsning om "mindfulness" och skulle nu med alla våra sinnen absorbera och riktigt från våra innersta själar känna efter hur det kändes att tugga på detta russin. En minst sagt intressant stund. Och inför den uppgiften att verkligen spjälka upp detta lilla objekt under sådan noggrannhet, växte de tre minutrarna till i min hjärna en tidsrymd på oändlig tid, just för den koncentration vi ägnade åt uppgiften.
Vi skulle också koncentrera all vår känsel till olika delar av kroppen, bl.a. vänster stortå, lilltå, vaden, magen, nyckelbenet... Ja, en kort sagt mycket märklig och samtidigt insiktsfull stund, eftersom man får perspektiv till den vardagliga stressen och verkligen tid till att känna efter sin egen existens!

Något liknande gjorde jag och några tjejkompisar föregående dag också då en gammal killkompis (ex) till mig hade hypnosshow i lokalen hemma hos sig. Där satt vi också en handfull människor och koncentrerade sig på att slappna av i kroppsdel efter kroppsdel, sjunka djupare och djupare och nå total avslappning. Jag kände en tydlig trötthet grabba mig, men när han kom med instruktioner som att jag skulle heta "Mors lilla Olle" var vakthunden i mig lite för vaken och jag köpte inte riktigt det! Dock blev jag väldigt nyfiken på om man kan lära sig att bli bättre mottaglig för hypnos och tydligen ska det gå att träna upp med meditation och andra avslappningsövningar. Spikmatta, kom fram! :-)

Sen så hade vi också en jättemysig sammankomst igår kväll, ett gammalt tjejgäng med kollegor, hemma hos en av tjejerna. Vi åt god granatäpple/halumi-sallad och drack både rosé och rödtjut, hemmagjord latte och bort(a)gjord kladdkaka och hade precis sådär myspysigt och trevligt som vi alltid har när vi träffas allihop! Att jag hade tappat rösten var en lite småjobbig bisak, så jag fick anstränga stämbanden till det yttersta och alla fick spänna öronen när jag emellanåt ville flika in någon kommentar! :-)

Men nu gott folk är det fredag och hög tid att strax spänna bågen för sista arbetsdagen och sedan heeeeeelg! Nice!

Kramisar till alla! <3

Kulinariska finesser

Jag har länge varit en fena på att baka. Matlagningen har det varit sämre med (Någon som vet hur man kokar korv, rent matlagningstekniskt?) men nu har jag lärt mig en ny favorit - Rårakor!! Mumsfilibaba! Jag testade mig fram med ett par modeller igår och idag slog jag på stort och bjöd hela familjen, utom Ebba som hade knoppat in!




Tidigare gjorde jag också en av mina specialiteter, vad gäller bakverk - Kladdkaka! Mumsfilibaba igen! Vi var hem en visit till min kusins syster som bor här i krokarna och vi satt en stund i solen på deras nybyggda vackra altan och beundrade rådjuren som strövade fritt i skogspartierna runtomkring och talade om ditten och datten. Ebba lekte snällt med hennes dotter och vi fick för första gången träffa hennes nyblivne man, vilket var väldigt trevligt! Tapeterna inne i hennes extrastuga hade rosentapeter precis som rosenkammaren på Lagnö och det kom ett litet sting av vemod i mitt bröst.
Måste säga att både hon och maken har gjort ett kanonjobb och jag är djupt imponerad vad fint de har fått det! Tog en massa bilder men som jag skrev i ett tidigare inlägg så försöker jag vara lite reserverad med att publicera bilder på andra och deras egendom, så det blir bara en liten bild från mitt bak tidigare idag. Det färdiga resultatet hanns inte med att fotograferas då det blev både hastigt och lustigt precis innan vi skulle åka, men den goda kladdkakan bor i allas våra magar nu!

Pyssel och presenter

I och med att Valborgsmässofirandet var relativt lugnt för vår del igår var vi förhållandevis pigga och utvilade idag, på första majs morgon.
Gabbe var iväg med sin pappa på fotbollsträning och sen följde kompisen E med Gabbe hem och lekte en stund. Nu är alla grabbarna hemma hos E istället och jag och Ebba har haft lite mysig tjejeftermiddag här hemma där vi har suttit och pysslat grattiskort till ett par grabbar som har bemärkelsedagar nu framöver. Dels är det en kille, P, på Gabbes dagis som har femårskalas och så är det kussen V som fyller fyra. Han är bara en månad äldre än Ebba så vi är glada att kussarna har kunnat följas åt i sin uppväxt och utveckling, där de ju många gånger är i samma stadier. Nu är det trots som gäller, på flera håll, vilket minst sagt kan vara enerverande ;-). Men det är skönt att veta att vi är många som sitter i samma båt!

Här ritar Ebba grattiskortet till dagiskompisen P till kalaset imorgon.

Ebba ligger nöjd bakom de fina presenterna som P och V ska få.