Dags att uppdatera

Sedan jag drog igång med distansstudierna (plus jobb och familj och hela karusellen) så har mitt bloggande fått ta ett steg åt sidan.
Det är fullspäckade dagar på alla plan och då och då någon kväll vill man ut och träffa vänner också.
Nu har jag i all fall roffat åt mig några minuter då bara jag och min blogg (och ni läsare) får vara ensamma tillsammans, så några rader ska jag hinna plita i alla fall.

Tja, jag kan ju dra en liten lägesrapport dårå...

Hela förra veckan var fullspäckad med både jobb hela dagarna och flyttbestyr på eftermiddagarna. Det är nämligen så att mitt jobb ska flytta från ett "berg" till ett annat, från Kilaberg till Sundbyberg.
Dagarna har alltså kantats av först jobb och sedan flyttpackning av alla kontorstillbehör.

Igår när vi skulle lägga sluttouchen på packningen behagade det värsta snöovädret i mannaminne svepa in över vår huvudstad och slog knockout på alla bussar i området.
Efter att lite smått febrilt ha ringt runt till halva telefonboken insåg jag det bittra faktum att jag var tvungen att lifta för att över huvud taget att ha en chans att ta mig in till jobbet.
Sagt och gjort. Ställa sig utmed vägkanten och vifta med tummen. En annan tjej som jag hittade vid busskuren i centrum och jag snackade ihop oss, så vi stod och viftade tillsammans i riktning storstaden.
De första tjugo - trettio bilarna svischade förbi. Någon stannade men skulle för kort bit eller åt fel håll, men slutligen fick vi napp!
Mycket tacksamma hoppade vi in och fick skjuts till Gullmarsplan som åtminstone är förbundet med t-banenätet och så åkte vi U-Bahn därifrån till våra respektive jobb.

En mycket spännande erfarenhet, men man blir ju inte glad på Stockholms kollektivtrafik precis!

Nåja, jobba jobba jobba och sedan packa det sista.
Ett slutligt farväl till gamla arbetsplatsen och så pulsa i snön till provisorisk kollektivtrafik som äntligen hade kommit igång litegrann. Men vilket jäkla anti-tempo sen då!!! Två timmar tog hemresan. Ibland stod vi totalt stilla i trafiken, ibland backade vi (!) och de första 500 metrarna med bussen från Slussen tog 50 minuter innan det äntligen började lossna och rulla på!
F*cking unbelieveble!!
Tur att maken jobbar på gångavstånd från skola och dagis åtminstone så skruttarna kunde bli hämtade i vettiga tider.

Nu blir det snart lite galej här, barnen är hos farmor och farfar och maken och jag laddar för utgång och helkväll! :-)
Very nice!

Sen imorrn blir det 1-årskalas hemma hos lilla Sigge som ska få två spännande böcker av oss...

Vi ses!

Kram