Kom änglar

Är lite nyfrälst av Lars Winnerbäck (jag vet, typ 20 år efter att alla andra har upptäckt honom, men men ;-)) och den här dängan går på repeat på min Spotify just nu.
Varsågoda.
Får gåshud av texten...

Kom änglar

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
Och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet
Och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

Oh jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
Men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott Alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
Graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
Om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
och om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten
Jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
Graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
Oh där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne nån annanstans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
Graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
Graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
Här sitter jag och baddar såren med salt
Det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...

Avatar

Satt för några dagar sedan och lyssnade igenom några låtar på Spotify, däribland "Avatar" av Eric Amarillo. Och jag måste säga att han sätter huvudet på spiken hur många lever nuförtiden. Med blicken fokuserad ner i skärmen på antingen datorn, smartphonen eller surfplattan och lever livet därigenom. Lägger upp bilder på sig själva med strålande leenden, sexiga posèr och idel lycka. Fast de egentligen sitter ensamma hemma i en mörk lägenhet. Många har gjort detta till en livsstil för att få uppmärksamhet, istället för att lyfta blicken, andas den riktiga luften och leva livet här och nu.
Varsågod, här kommer texten.

"Avatar" av Eric Amarillo

Tusen bilder från ditt liv
Solen skiner på vartenda ett
Ingen gråter väl på Internet
För i cyberrymden är det fest

I din virtuella verklighet
Där på nätet är du riktigt het
I din digitala maskerad
Du lever livet som en Avatar

För på Internet är ingen ful
Cybersex är safe men inget kul
Hon som jag vill ha
Hon lever livet som en Avatar

Statusuppdateringar
Du är lycklig i varenda en
Ingen vet ju att du sitter själv
I en lägenhet med Internet

I din virtuella verklighet
Där på Internet så är du het
I din digitala maskerad
Du lever livet som en avatar

För på Internet är ingen ful
Cybersex är safe men inget kul
För på Internet är ingen ful
Du lever livet som en Avatar

Digital charad
Som en Avatar
Som en maskerad
Är ditt cyberjag

I din virtuella verklighet
Där på Internet så är du het
I din digitala maskerad
Du lever livet som en Avatar

För på Internet är ingen ful
Cybersex är safe men inget kul
Hon som jag vill ha
Hon lever livet som en Avatar

I din digitala maskerad
Du lever livet som en Avatar

Ainbusk

Förevigt nu

Alltet är här, glöm sedan, glöm då
Himlen kan vänta fast vi ser mot det blå
Hoppas allt för mycket men vi vet ändå
Att slutet har sin hemlighet

Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon dansar för livet, för livet över ängen
Tornets tinnar klockar, kyrkogården suckar
Vid trädet står en sorgeman
Varför?

Varför skall rosen som nyss var ett frö
Uti solens strålar vissna och dö?
Liten Lena undrar det hörs inga svar
Ur djupet hörs en sorgesång

Ref:
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu

Kanske tillsammans så griper vi sommarn
Vi famnar om solen och håller i dagen
Kanske lurar döden närmare Gud
Vi tror att fast vi inte vet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon bär sin sorg men hon dansar över ängen
Trasten galet kvittrar och vinden står stilla
Suckar om en evighet
Varför?

Varför skall rosen som nyss var ett frö
Uti i solens strålar vissna och dö?
Liten Lena undrar, det hörs inga svar
Ur djupet hörs en sorgesång

Ref:
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu låt mig få va, förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu