Regn och BUP

Regnet skvalar ner utanför fönstret i vardagsrummet och jag sitter uppkrupen framför datorn med en leverpastejsmörgås och en kopp thé med honung i. Har lite känningar i halsen, men det är inte så konstigt, med tanke på vädret och allt vi har haft att stå i den senaste tiden. Har också haft ett gäng sjuklingar här hemma så de har kanske haft ett finger med i spelet och spritt några baciller i luften också.
Om en timme ska jag möta upp mannen och åka med sonen till BUP. När jag berättar om att vi ska dit till vänner och bekanta får vi idel positiva kommentarer. Det är ju bra att ta tag i problemen och inte bara sopa dem under mattan och på BUP är de utbildade på problem just av vårt slag. De flesta vi har pratat med har också varit där själva en eller flera gånger rörande olika problem med sina barn så det är nog vanligare än man tror att åka dit. Har dock märkt en radikal förbättring under de senaste veckorna, när vi har skurit ner på tv och internet och försökt vara både fysiskt och psykiskt närvarande när vi har varit med barnen. Vårt eget sinneslugn har nog spelat in mer än vi tror, bara vetskapen om att hjälpen har varit inplanerad i agendan har lättat på trycket och gjort oss mer lugna och harmoniska, hela familjen.
Kikar ut genom fönstret igen och ser att nu skvalar det inte bara, det vräker ner! Stackars alla skolavslutningsbarn och dagisbarn som har sommarfest idag. Bara att fälla upp sitt paraply och gilla läget.

Tiden

Tiden ska vara samma för alla sägs det, det enda som delas ut i exakt lika stora mängder till alla, sen är det upp till var och en vad man gör med den.
Själv verkar jag ha slösat av min på något sätt, jag vet inte, men likt slantarna på lönekontot räcker den inte riktigt till just nu...
Kan bero på att våra barn kräver sin omsorg. Gabbe ska dessutom börja på simskola nästa vecka. Klockan 16.00 drar den igång varje dag, vilket kräver att Tommy hämtar honom minst en halvtimme före på dagis, för att hinna åka med honom till simhallen och byta om. Tommy kommer hamna på minusflex på sitt jobb. Samtidigt måste jag sticka en timme tidigare varje dag från mitt jobb för att hinna hämta Ebba senast 16.30 och hamnar således på en timmes minusflex per dag i en och en halv vecka. Usch, jag som är sånt kontrollfreak och vill ha plus på alla konton jämt får se mig slagen.
Samtidigt är det dags att ta en tur till BUP med Gabbe för att se om han mår bättre (vi har börjat ge honom kosttillskott i form av små färgglada björnar också mot hans ständiga trötthet) och där ryker ju en halv jobbdag också eftersom de bara hade tid på sen morgon vilket innebär att jag kommer till jobbet först till lunch.
Ja ja. Vet att man inte ska hänga upp sig på såna här små petitesser. Life is life. Bara att gilla läget. Men är man kontrollfreak så är man. Tydligen rimmar det inte helt med att ha familj där det finns fler individer än en att ta hänsyn till.

Kalas två

... är också över. Pustar ut och sjunker ner några centimeter extra i den sköna blogg-fåtöljen.
Ibland blir det så himla mycket. Förberedelser, bak, stök och städning för att allt ska vara tipp topp till kalaset, så kommer alla och allt rullar på. Sen när alla gästerna har gått är det skönt att bara andas ut. Lugnt och fint.
Det här kalaset var förvisso lugnare än gårdagens eftersom det var mindre antal gäster, men man blir ändå slutkörd av allt fixande.
Fina presenter fick Ebba-skruttan även idag. Vi hade full sjå på slutet med att sitta och pilla med små pärlplattor som ska bli blommor och fjärilar att smycka en prinsess-omgivning med. Nästan så man sjasade bort barnen för att kunna sitta och pilla i lugn och ro ;-). På jobbet imorrn lär de bli glada också, för vi har en hel del överblivet fikabröd och tårta att mätta hungriga kollegemagar med.

Kalas ett

Första kalaset för helgen är avklarat. Lilla värdinnan Ebba skötte sig exemplariskt, stod och strålade som en liten sol vid födelsedagssången, blåste ut 4-ljuset utan problem och lekte artigt med alla smågästerna. Att mumsa diverse kakor, muffins och tårta gick också bra och presentöppning likaså. Kul att så många trevliga släktingar ville titta in och förgylla vår dag, imorgon är det kompisarnas tur...

Karl Dyall och rabarberpaj

Gick till det lokala soppastället på lunchen idag med vännen L. Det är Karl Dyalls fru som driver det i väldigt trevlig och ekologisk anda. Det är en ny soppa varje dag och varenda en brukar vara en smaksensation. Alltså bestämde vi oss för att gå dit för att överraska smaklökarna ännu en gång.
När det är vår tur att betjänas kliver the man himself in genom dörren, ger sin fru en kindpuss och hoppar in och hjälper till att ta upp våra beställningar. Nu är ju inte jag en sucker för kändisar så, visst beundrar jag vissa framgångsrika människor som lever sina drömmar och då ofta blir berömda på kuppen, t.ex. som jag har nämnt tidigare Lasse Åberg. Karl Dyall är också en extremt begåvad människa och jag har sett honom i flertalet musikaler; Fame, Cabaret och Singin' in the rain. Han verkar verkligen syssla med det han älskar och sådant beundrar jag. Han är dessutom en otroligt sympatisk människa och vi fick all tänkbar service som vi önskade. Han plockade t.o.m. fram servetter som han höll fram så fint till oss och bad oss ta så många som vi ville :-). Känns lite surrealistiskt att jag satt på mitt rum som 13-åring och skrev trånande kärleksbrev till snubben och nu står han här livs levande för våra ögon och kråmar sig och ser till att vi har det bra ;-)! L beställde också en rabarberpaj som serverades med finess (såklart) och glupskt åts upp av oss.
Ja ja.
Nu tillbaks till verkligheten. Imorrn ska det hållas kalas här hemma och vi har på en höft räknat ut att det kommer en sisådär 22 personer plus barn, så nu måste det städas, fejas och bakas så hårt tygen håller!

Välkomna imorrn alla bjudna (och objudna) gäster!

Mer födelsedagsfirande

Födelsedagstårtan - en stor biskvi!

Hela gänget

Jag med kidsen

Ebba håller stolt upp fin present, en My Little Pony-bebis

Dagen har förlöpt i firandets tecken, alltifrån skönsång på morgonen, sedvanligt firande på dagis med papperskrona, sång och glass, god middag hemma tillsammans med familjen och farmor och farfar och så tårta på det och presentöppning.
Ebba har skinit som en sol mesta tiden och på alla sätt firat in sin nya ålder fyra år!

Nygräddad fyraåring

Idag fyller lillskruttan Ebba fyra år, så vi ska alldeles strax uppvakta henne med morgonpaket på sängen samt hemscrappat kort, se bild ovan. Antagligen kommer vi tåga in som ett litet luciatåg med hennes dopljus tänt också, tycker det är så vackert och känns symboliskt på något sätt, även om det inte är hennes dopdag.

Tänk vad tiden har gått ändå, det känns som igår man bytte blöjor, hade vaknätter och ammade. Samtidigt är hon så med ibland och har så snusförnuftiga svar att man tror att hon är sju år och går i skolan.