Deutschland

Deutschland, jetzt kommen wir!!

Imorrn är det dags. Väskan är packad, Ebba ligger och snusar skönhetssömn. Själv sitter jag lite halvspattig framför datorn med doftljusen med äppeldoft tända i lyktorna i sovrumsfönstrena och funderar om det är någonting jag måhända kan ha glömt att packa ner...

Har varit lite halvrisig i halsen senaste dagarna och det känns som om en stor hand har kramat ur all energi så jag har sovit, sovit sovit. Ibland undrar man om man inte borde vara utsövd när man nu har sovit så mycket som jag har gjort de senaste dagarna, men icke. Det verkar vara någon fysisk lag som jag nu inte känner till som gör att sover man mer än normalt blir man ännu tröttare... Konstigt.

Ja ja.
Idag var jag en sväng till Forum med sonen och växlade in Euro. Det visade sig att mitt gamla jobb är omgjort till ett kontantlöst kontor så det var bara att säga bye bye personalrabatt och lunka in i konkurrenten som låg vägg i vägg och växla in för vanligt pris som vilken Svensson som helst.

Sen blev det glass.
Sonen tog en trekulors och jag tog en tvåkulors.
Det blev vår lunch.
Som middag åt vi vidbrända fiskpinnar i för mycket margarin (min välkända matlagning) och som efterrätt blev det en latte för min del med mycket skum. Efter att jag hade nunnat två timmar totalt utslagen av den här outgrundliga anledningen.
Kanske är det vädret som gör det? Har ju varit åska och regnoväder som har dragit över här och trycket i luften har inte riktigt släppt. Annars brukar ju åska och rikligt med regn rensa ut, men icke denna gången.

Mamma och hennes särbo är på Gotland också och strövar runt som medeltida människor och kollar på när Valdemar Atterdag brandskattar Visby och tornerspel och andra små nöjen de har för sig där nere.

Jag och Ebba packar ju som sagt ihop det sista imorrn och åker Flugzeug över till Deutschlandet och Tommy och Gabbe ska ju också pyssla med lite här hemma under tiden. Plus att de ska ner till Ullared och Ge-Kås och shoppa för en liten slant när de ändå har vägarna förbi Lövdala.
Förhoppningsvis får han tag på fina fodrade regnkläder till kidsen. De växer värre än de värsta svampar såhär års och gamla modeller blir snabbt för små.
Gabbes växtvärk är förresten inte att leka med. Han skriker högt och springer runt och vi står handfallna och kan bara tycka synd om. Alvedon vill han inte ha, fast han brukar lugna sig efter en liten stund. Stackarn! :-(

Ja ja.
Hög tid att slå ihop de blå och få sig en liten skönhetssömn innan resan ner till vännen med familj börjar imorgon.

Godnatt alla läsare!