Hällregn

Jaha.
Regnet öser ner och två från topp till tå galon- och gummistövel-försedda barn är nu lämnade på dagis respektive skola för intagande av frukost.
Själv plaskar jag hem likt Petronella i Plaskeby (dock utan paraply utan galon- och gummistövel-försedd jag också) hem till det ekande tomma hemmet och känner mig just... tom.

Är helt galet att ha semester när invänjningen av skolan går mot sitt slut och vi ska försöka upprätthålla vardagliga rutiner. Till vardags lämnar jag nämligen barnen såhär sjukt tidigt och skyndar till jobbet som ligger en timmes resväg bort för att hinna jobba en heltidstjänst.

Har alltid det latenta dåliga samvetet tryckande där under ytan att barnen får så väldigt långa dagar på barnomsorgen. Men vad göra i det moderna samhället? Även om de är trötta, så trötta att de ibland sover när vi klär på dem på morgonen, har vi ändå hittat en någorlunda (nåja) rutin som fungerar för oss och dagarna rullar på som om de hade något val.

Är fortfarande en del trots också, vilket är påfrestande. Har lånat några böcker på bibblan om det så nu ska här lusläsas...