Årskrönika 2012

Som traditionen på bloggen bjuder, låter jag massmedier sköta nyhetsbevakningen av det gångna året och inriktar mig på mitt privata 2012.
Tänkte också bli lite känslosam och amerikansk, så ni som inte pallar det kan sluta läsa här.
B-)

Något av det som starkast berörde mig under det gångna året var studietiden på Poppius. Drygt tre månader intensiva och alldeles underbara studier i det fascinerande ämnet journalistik!
Vi skrev korta notiser, sprang på stan och ställde aktuella frågor till förbipasserande, gjorde djuplodade personporträtt av aktuella människor och fångade stundens hetta i hetsiga diskussioner mellan bland andra Jan Guillou och Claes Borgström.
Vi använde alla våra sinnen i beskrivning av miljö och natur och vi vädrade efter var nyheterna gömde sig någonstans, eller om de fanns mitt framför näsan på oss.
Vi läste tidningar, gjorde studiebesök, hade alldeles strålande gästföreläsare om bildhantering, källkritik och juridik.
Vi kämpade oss blodiga med layout-verktyget "InDesign" och vi tillverkade vår alldeles egna tidning, fyra upplagor av resetidningen "Kompass"!
Jag är stolt och glad när jag håller mitt intyg från Poppius i handen och jag hoppas innerligt att jag kommer att få användning av mina lärdomar inom den journalistiska branschen en dag...

Något annat som jag tog till mitt hjärta under kursen var mina jättegulliga kurskamrater. Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta ses lite då och då, kanske under avslappnade former på något ölhak på söders höjder och prata om vad som har hänt sedan sist. Chatta på Facebook funkar ju också, men det är lite extra speciellt att träffas irl. B-)
Jag vet inte om det bara är jag, men jag blir alldeles kär när jag träffar så många fina människor på en gång och jag vill liksom inte skiljas från dem, även om jag vet att människor träffas under perioder och sedan skingras för vinden. Det är liksom livets gång...
Ja ja.

Något annat som verkligen har "fångat" mig under hösten är alla besök på Bubbelpalatset hos P och allt skålande(!), speciellt med mina polska kompisar som nu tyvärr har åkt hem. Som jag skrev i förra inlägget saknar jag också dem jättemycket, men hoppas att vi kan ses snart igen.

Som kanske går att läsa mellan raderna ovan är det framför allt hösten som har fångat mitt engagemang det här året, så mycket annat av året blir lite som en grå gegga. Men självklart har det även varit supertrevligt i somras! Tack L för underbar vistelse på Sjösala som vanligt och tack alla Nacka-mammor med familjer för Legolandbesöket som vi snart gör om igen och tack alla fina grannar som hänger så mycket med oss och tack mamma och B för alla goda fyrarättersmåltider(!) ni har bjudit på två gånger i veckan under hela hösten!
Tack syrran A för besök hos dig (bl.a. J's studentmottagning i somras) och tack syrran M för trevliga julfirandet nu förra veckan.
Tack K & M för att ni är helt outstanding och alltid ställer upp och tack alla söta kollegor på jobbet för att ni står ut med mig, fast jag är lite hattig och knäpp ibland ;-)!

Tack Tommy och svärisarna och tack mina allra största hjärtan, Gabbe och Ebba, för att jag får vara er mamma och för att jag älskar er till månen och tillbaks! <3

Summa summarum, ett stort TACK till alla människor som finns i mitt liv och som är alldeles alldeles underbara!
Hoppas ni finns kvar i mitt liv nästa år också så kör vi så det ryker!
B-)

PS! Återigen ursäkta min amerikanska tacksamhet och känslosamhet här. Vet att vi bor i Sverige där man ska vara lite lagom nedtonad, men jag kan inte låta bli ibland.
Ska försöka bättra mig även där till nästa år och försöka vara lite normal.
Eller å andra sidan, kanske inte... ;-)

Happy New Year!

Alla hjärtans dag

Idag när alla hjärtan ska klappa extra hårt, när choklad ska smaka extra sött och alla moln vara extra fluffiga var min dag lite extra... stressig.

Det började med att kollektivtrafiken bestämde att jag skulle behöva en timme och tjugo minuter till mitt nya jobb.
Med andan i halsen kommer jag inflåsande till nya arbetsplatsen där allting står huller om buller, kartonger står oupp-packade och alla kollegor virrar runt som yra höns för att hitta dokument, vilken skrivare som passar vilken dator och för att ens hitta till fikarummet.


Nåja, efter en lite halvt kaotisk dag styr jag åter kosan hemåt och möts av söta rosor från maken, två hemmagjorda kort från dottern och ett gulligt kort av mamma.
Alla i kärlekens tema.

Då är det inte undra på att mitt frusna hjärta smälte och jag kände den kärlek som ändå ligger och gror där inne.

Gabbe sa också till mig att han älskade mig tio idag när det är "Alla hjärtans dag", annars älskar han mig bara åtta. När jag då sa att jag älskar honom hundra så ändrade han till att han älskar mig tiotusen och när jag då sa att jag älskar honom en miljon så älskade han mig tusen miljarder! :-)
Så det så!

Min gulliga familj. Som är finast i världen!

*Kärlek*
<3