Odd Molly

Världens sötaste mamma (min) satte in en liten peng på mitt bankkonto för att jag ska få ändan ur vagnen och knata iväg och köpa en Odd Molly-kofta som jag har gått och dreglat efter så länge.
Kanske den här söta babyrosa modellen?
Ska kika land och rike runt till jag hittar den! Hoppas hoppas att jag får napp!

Love it!

Tack snälla älskade mamma!
<3

Törstnödig på O'boy

Är gräsänka två dagar så kidsens farmor och farfar hämtar dem de här dagarna.
Nyss kom de indrällande genom dörren, kastade av sig alla ytterkläderna på hallgolvet och Ebba deklarerade högt och tydligt att hon var "törstnödig" på O'boy.
:-)

Under villkoret att de fick blanda till själva så rörde de ihop varsin dryck i muggar som de så duktigt själva hämtade i skåpen.
Mina små skruttar börjar bli stora! *Kärlek*

En annan kul grej som hände idag var att jag fick eminent besök på jobbet av min kära mor. Hon gick runt och beundrade de fräscha lokalerna som vi huserar i på dagarna och hälsade fint på mina kollegor.

På fredag är det dax att fira min födelsedag (som är på lördag) hemma hos goda grannarna Dannelie.
Det blir lite favorit i repris med "Rasputin" på högsta volym och oss vevande med armarna. Något gott att äta fixar vi väl också till förhoppningsvis!

Trevlig fortsatt onsdag på er allihop!

Krämporna fortsätter

Eftersom jag har världens gulligaste och mest omtänksamma mamma
<3 Älskar dig <3 så har jag fått en massa tips mot min radda av krämpor. Jag ska försöka beta av dem en efter en och ta de mest akuta först.
Och det mest akuta får man väl säga är dels blåskatarren/urinvägsinfektionen/svampen eller vad det nu kan vara samt min onda, antagligen utslitna, led i högerhanden. Sömnproblemen är ju inte heller skoj. Var på apoteket häromdagen och hämtade ut ett gäng mediciner för en ganska saftig peng och proppade i mig dem jag ansåg lämpliga på måndagskvällen.
Det skulle jag inte ha gjort. Bara någon timme efter att jag hade lagt mig tillrätta i sängen och släckt lampan bredvid två sussande barn, kände jag en stark yrsel gripa mig och mina tarmar började självmant åka berg-och-dalbana. Som tur var hade jag kräkhinken inom räckhåll och jag hann precis fram till den första kaskaden. Jag satt och hulkade och "körde buss" ganska högljutt när maken störtade in och undrade hur det var fatt. Han tyckte att jag skulle bege mig till badrummet men jag hade inga krafter utan uträttade ärendet klart där inne i sovrummet. Sen gick jag på utmattade ben in dit till slut ändå och diskade hinken ren och tvättade av mig. Gick så åter till sängs. Två timmar senare yrsel och berg-och-dalbana igen. Samma procedur igen. Somnade om alldeles kallsvettig och utmattad.

Under gårdagen hade jag inte mycket krafter utan sov, sov, sov! Tempen visade på 38,5 graders feber och totalt på hela dagen åt jag två smörgåsar (som det tog över två timmar att få i sig!!), en banan och ett äpple. Samt två c-vitaminbrus. Vid tidig kväll fick jag även i mig en portion mjölk och Cheerios, dock med en lite sur eftersmak av mjölken. Tog ingen som helst medicin under denna dagen.

Idag känns allt lite bättre. Krafterna börjar återvända, men jag vet inte om jag orkar jobba redan imorgon eller om jag ska stanna hemma en dag till.

En muppig sak också är remissen som jag fick av läkaren för min onda led i handen. Tydligen måste jag själv kontakta Odenplan-kliniken för röntgen och jag satt tålmodigt i mitt bedrövliga tillstånd igår och väntade i seg telefonkö. När jag så slutligen kom fram efter tjugo minuters väntan fick jag svaret att jag skulle FAXA in remissen. Men hallå, kunde inte läkaren som skrev ut den till mig ha gjort det på en gång då? Jag vet inte med resten av Sveriges befolkning, men jag har inget hemmakontor med fax hemma! :-( Scheisse! Nåväl. Maken får ta med remissen (som har fått ett blixtlås från min väska tuggat över sig i kanten) till jobbet idag och faxa den. Jag hoppas att den inte fastnar i faxen och blir helt uppäten. Maken får väl ta en kopia på den först för säkerhets skull så vi har en back-up om något krånglar.

Ja ja. Suckar. Andas iiiiiiin... och uuuuuuut. Tänker på högt gräs som svajar i ljumma sommarvindar och projicerar lugn i mitt inre.

Trevlig dag alla läsare!

Bloggpremiär

Ok, jag kan erkänna att min första blogg, sms-poesi, minst sagt ligger på is. Fick något ryck i början av förra året att publicera en massa dikter, men sen torkade hjärnan ut och inspirerad av storasyrran som bloggar om sin vardag och fest med fyra barn, tänkte jag att jag lägger ut lite vardagsinformation om mig själv i stället :-). Oj, det där blev typ världens längsta mening, men ett plus med bloggar är att de inte befolkas av språkpoliser (utom typ hela min släkt då, de enda som antagligen kommer att hänga här, men men :-p). Ska se vad det kan bli av den här lilla bloggen då.
Att jag valde namnet lattemamman beror på att jag är en typisk lattemamma. Ok, jag rullade inte runt mina små knoddar i Bugaboo, men väl satt jag på caféer i tid och otid, smuttandes på den legendariska latten, en (o)vana som har följt med under barnens uppväxt. Får jag inte den dagliga latten blir jag inte mig själv. Som tur är har vi en Shell-mack på typ 3 minuters gångavstånd från jobbet som förser mig med den varan, så jag klarar mig.
Idag är en typisk VAB-dag. Ebba-skruttan, min minsta lilla knodd, 3,5 år, vaknade med rosslig hals och vi beslöt oss för att stanna hemma. Just nu sitter hon på golvet och lägger ett prinsess-pussel och jag sitter och sippar på kaffe (ett ok surrugat för latte när man inte har lattemaskin hemma) och mumsar på nybakta muffins.