Dr Snuggles och lördagsgodis

Ebba, Tommy och jag sitter just nu i soffan och softar, svullar lördagsgodis och gluttar på Dr Snuggles.

Går en hel del kraft och energi nu för tiden åt mina distansstudier "Att skriva för webben" så jag är inte så frekvent bloggare längre. Hela förmiddagen ägnade jag åt skrivuppgift nr. 2 som gick ut på att skriva en debattartikel om den moderna människan och med hänvisning till tv-programmet "Solsidan".

Uppgiften var riktigt kul och jag var djupt försjunken i skrivandet under några timmar. Sen var jag så ivrig att skicka in den att jag lämnade in den redan idag, nio dagar före sista inlämningsdatum. De måste tro att jag är helt överambitiös (vilket jag iofs är) eller tar speed eller liknande.
Ja ja.
Hursomhelst är det jättekul att plugga igen och särkilt ett så spännande ämne som skrivande!

Ikväll ska Tommy ut med några friidrottspolare så jag och kidsen blir själva här hemma ikväll.
Blir nog myspysigt värre!

Alla hjärtans dag

Idag när alla hjärtan ska klappa extra hårt, när choklad ska smaka extra sött och alla moln vara extra fluffiga var min dag lite extra... stressig.

Det började med att kollektivtrafiken bestämde att jag skulle behöva en timme och tjugo minuter till mitt nya jobb.
Med andan i halsen kommer jag inflåsande till nya arbetsplatsen där allting står huller om buller, kartonger står oupp-packade och alla kollegor virrar runt som yra höns för att hitta dokument, vilken skrivare som passar vilken dator och för att ens hitta till fikarummet.


Nåja, efter en lite halvt kaotisk dag styr jag åter kosan hemåt och möts av söta rosor från maken, två hemmagjorda kort från dottern och ett gulligt kort av mamma.
Alla i kärlekens tema.

Då är det inte undra på att mitt frusna hjärta smälte och jag kände den kärlek som ändå ligger och gror där inne.

Gabbe sa också till mig att han älskade mig tio idag när det är "Alla hjärtans dag", annars älskar han mig bara åtta. När jag då sa att jag älskar honom hundra så ändrade han till att han älskar mig tiotusen och när jag då sa att jag älskar honom en miljon så älskade han mig tusen miljarder! :-)
Så det så!

Min gulliga familj. Som är finast i världen!

*Kärlek*
<3

Dags att uppdatera

Sedan jag drog igång med distansstudierna (plus jobb och familj och hela karusellen) så har mitt bloggande fått ta ett steg åt sidan.
Det är fullspäckade dagar på alla plan och då och då någon kväll vill man ut och träffa vänner också.
Nu har jag i all fall roffat åt mig några minuter då bara jag och min blogg (och ni läsare) får vara ensamma tillsammans, så några rader ska jag hinna plita i alla fall.

Tja, jag kan ju dra en liten lägesrapport dårå...

Hela förra veckan var fullspäckad med både jobb hela dagarna och flyttbestyr på eftermiddagarna. Det är nämligen så att mitt jobb ska flytta från ett "berg" till ett annat, från Kilaberg till Sundbyberg.
Dagarna har alltså kantats av först jobb och sedan flyttpackning av alla kontorstillbehör.

Igår när vi skulle lägga sluttouchen på packningen behagade det värsta snöovädret i mannaminne svepa in över vår huvudstad och slog knockout på alla bussar i området.
Efter att lite smått febrilt ha ringt runt till halva telefonboken insåg jag det bittra faktum att jag var tvungen att lifta för att över huvud taget att ha en chans att ta mig in till jobbet.
Sagt och gjort. Ställa sig utmed vägkanten och vifta med tummen. En annan tjej som jag hittade vid busskuren i centrum och jag snackade ihop oss, så vi stod och viftade tillsammans i riktning storstaden.
De första tjugo - trettio bilarna svischade förbi. Någon stannade men skulle för kort bit eller åt fel håll, men slutligen fick vi napp!
Mycket tacksamma hoppade vi in och fick skjuts till Gullmarsplan som åtminstone är förbundet med t-banenätet och så åkte vi U-Bahn därifrån till våra respektive jobb.

En mycket spännande erfarenhet, men man blir ju inte glad på Stockholms kollektivtrafik precis!

Nåja, jobba jobba jobba och sedan packa det sista.
Ett slutligt farväl till gamla arbetsplatsen och så pulsa i snön till provisorisk kollektivtrafik som äntligen hade kommit igång litegrann. Men vilket jäkla anti-tempo sen då!!! Två timmar tog hemresan. Ibland stod vi totalt stilla i trafiken, ibland backade vi (!) och de första 500 metrarna med bussen från Slussen tog 50 minuter innan det äntligen började lossna och rulla på!
F*cking unbelieveble!!
Tur att maken jobbar på gångavstånd från skola och dagis åtminstone så skruttarna kunde bli hämtade i vettiga tider.

Nu blir det snart lite galej här, barnen är hos farmor och farfar och maken och jag laddar för utgång och helkväll! :-)
Very nice!

Sen imorrn blir det 1-årskalas hemma hos lilla Sigge som ska få två spännande böcker av oss...

Vi ses!

Kram

Baksmälla

http://www.youtube.com/watch?v=z5pJH01_xVY

Ett tomt latteglas och svag tinnitus i öronen

Jaha, chokladbollarna är uppätna, kaffet uppdrucket och i öronen susar det svagt av tinnitus efter anmärkningsvärt dålig första deltävling av Melodifestivalen.

I övrigt har dagen varit allmänt seg.
Grabbarna var iväg på fotbollsträning på morgonen, Tommy drog iväg till Gröne Jägaren på söder med fackombudsmännen på hans jobb och kvar var jag med halvstökig lägenhet och smått rastlösa ungar.

Messade grannarna och L kom över med kidsens kompis E som joinade och gluttade på Bamse, hjälpte oss att baka (och smaka) chokladbollar samt åt lite tacos.
Sen var det mörkerlekar! Släcka överallt, tända ficklampa och lite värmeljus i lyktor och leka natt.
Också en väldigt rolig lek.
Så byggde vi bilbana. Grannarna D & A överlät en bättre begagnad (fast ganska ny ändå) sådan till oss igår, så den roade vi oss med att bygga ihop och provåka. Dock utan särskilt imponerande resultat, barnen tog helt sonika bilarna i händerna och åkte manuellt på banan till slut.
Alla sätt är bra utom de dåliga! :-)

Sen har jag suttit och plitat lite med min internet-kurs på Södertörns Högskola också. Bland annat har jag skrivit in ett utkast till den första uppgiften på min kurs-blogg och så har jag lyssnat på det första videoföredraget också.
Mycket intressant och påminner till stor del om IT/Ekonomiutbildningen som jag och maken läste på Högskolan på Gotland via Stockholms Universitet för ett decennium sedan.
Inget nytt under solen där inte... förutom lite journalistiska tips och så.

Något jag kan tänka på i mitt skrivande är att korta korta korta! Pang på rödbetan bara! Skippa dravlet och alla onödiga mellanord och "stick to the core".
Inte helt lätt, men förhoppningsvis något som går att nöta in.

Nu strax dax att sussa på sval och fluffig kudde.
Natti natti everyhopa! (Citerar grannen C)

Regelbunden träning

Jag tränar regelbundet, en gång i halvåret ungefär. ;-)

Min man, som är äkta tränings-narkoman, tycker att jag är en soff-potatis av stora mått! Och det kan jag vara benägen att hålla med honom om.
Visst går jag av t-banan en station ifrån där jobbet ligger för att få lite extra promenad och visst får jag mer motion än t.ex. den som åker bil, när jag rör mig hit och dit mellan kommunala färdmedel.

Men den där riktiga träningen har jag svårt att hitta motivation och kraft till. Tid har jag ju mer nu efter nyår när jag har gått ner till 80 %, men fortfarande spökar halsen mycket och avråder mig från alltför intensiv träning.

Nu är jag extra skräckslagen också, när folk till höger och vänster om mig blir svårt sjuka i olika åkommor, men jag ska försöka minimera skräcken och intala mig att min hals fortfarande bara håller på och joxar för att jag tog bort halsmandlarna för något år sedan...

Men vet ni.
Tadaaa!
Precis som på Triss: "Plötsligt händer det!"

Idag slängde jag träningsbagen över axeln och knatade in på gymet efter jobbet.
Gick inte ut stenhårt, men tillräckligt för att få puls och nog har jag lite träningsvärk i vaderna nu om jag känner efter :-).

*Känner mig duktig och sträcker ut imaginära hängslen*

En liten skyddsängel

Ebba och jag gör mycket tillsammans. Vi pysslar tillsammans, bakar tillsammans, är typiskt tjejiga och provar frisyrer och kläder tillsammans. Så även ritar vi tillsammans.
Många av våra mästerverk har jag ritat konturerna till och så har hon finjusterat och färglagt. Igår gjorde vi den här lilla skyddsängeln tillsammans. Med löstagbara vingar.
Vilket ju passar bra med tanke på att vi ska på begravning imorrn.
Mycket funderingar om livet och döden blir det. Och många frågor om änglar.
Nu får den vara en liten internet-ängel.

Kramar till alla vänner där ute, som har förlorat nära och kära...