Styrkekram

Styrkekram

lördag 10 september 2011

Längtan till stranden


Ebba kom häromdan med ett mästerverk till mig, föreställande vår familj (eller OK, jag och hon) på stranden. Sen befallde hon mig att rita en strandbild också. Jag knåpade ihop något liknande, inklusive en Dolph Lundgren-kopia (Tommy), Gabbe och en sjöjungfru. Här är våra två konstverk. Längtan tillbaka till sommaren, någon?
:-)

Glassar lite mer på ballen

Måste ju fortsätta med Stockholmsslangen vad gäller benämningen på balkong, alltid retar det någon ;-)!
Har till att börja med haft en lite seg dag idag med dålig sömn på natten (tandvärken och all världens elände på mina axlar) och en rätt trött morgon. Hasat runt i morgonrocken och knappt orkat ta mig mellan sängen och toan.
Sen släppte det något, käkade lite crêpes som var över från fredagsmyset igår och fick upp energinivån. Tog en kaffe på det och såg om "Änglarnas stad", en fin gammal klassiker med Nicholas Cage och Meg Ryan som precis passade in i mitt mood idag.

Sen plingade det på dörren och Gabbes kompis J klampade in med dunder och brak och då blev det liv i luckan. Två polare till som är övernattningsgäster här inatt kom en halvtimme senare och för en stund sedan sprang jag runt på gräsmattan med fem små leksugna huliganer som lekte spioner. Nu har de lugnat ner sig lite och sitter fint och prydligt på rad framför "Oggy och kackerlackorna" medan jag hänger med ännu en kaffekopp på ballen och bloggar som ni kan förstå när ni läser detta :-)!

För en stund ringde vännen B och talade om att hennes son L som är jämngammal med Gabbe har fått en roll i en långfilm! Stort grattis till honom och åh vad stolt hon måste vara! Pratade med henne en liten stund i telefon och vi bestämde att vi verkligen måste ses snart, viljan finns där men inte alltid tiden och orken i det vardagliga ekorrhjulet som bara snurrar runt runt.

Ja ja, på tisdag eller onsdag ska vi i alla fall sno ihop ett gäng tjejer och ta en öl på stan och bara snacka skit. Det är verkligen på tiden!

Nu tänkte jag gå in och vara lite social med kidsen också och ställa fram lite chips och dipp för dem att knapra på. Är det lördag så är det!

Kram!

Nya pjucks

Hann in en sväng i skoaffären här i centrum innan det var dags att gå till tandläkaren och göra något åt den eländiga tanden.
Det här snygga paret formligen skrek ut till mig: "Köp oss!" och vad annat kunde jag göra än att lyda?
Så nu kommer mina smäckra fötter prydas av dem i höst, oregniga dagar. Hittills har jag inte invigt dem, eftersom regnet har skvalat ner på morgnarna, men det kommer i sinom tid...

Tanden ja. Usch. Har ju haft enorma problem med visdomständerna till och från genom åren. Nu försökte tandläkaren röntga den högra visdomstanden i nederkäken i alla fall, den som bråkar med mig, men den satt så illa till att de inte kunde se hela tanden och roten på vanlig röntgenplåt. Måste alltså in till Gustavsberg där de har en special-röntgen-apparat som kan scanna hela huvudet på nåt vänster med cirklande rörelser, så dit är en remiss på väg i skrivande stund. Sen får vi ta det därifrån.
Har också fått superstarka munsköljen Corsodyl som bränner bort varenda smaklök jag har på tungan. Det plus en specialtandborste som når längst in får vara receptet för en relativt bakteriefri mun, fram tills ett eventuellt operationsdatum längre fram.

Nu ska jag snart ut och jogga här.
Tjing!

torsdag 8 september 2011

Sorgligt

Hörde om flygkraschen med Stefan Liv igår.
Det är så grymt sorgligt. Inte för att jag känner honom, men jag blev hemskt ledsen. Inte bara har hockey-Sverige (och Ryssland) förlorat en otroligt duktig spelare och bra kamrat, två små barn har även förlorat sin pappa och en fru har förlorat sin make.
Jag kan inte föreställa mig den sorg de känner just nu.

Stefan Liv var 80:a. Ett år yngre än jag. Han hade hunnit med en strålande karriär och har varit förenad med hockey så länge jag kan minnas. OS och VM. HV71. Huskvarna. Mina gamla hemtrakter.
Och så sätter sig han och hans ryska lag på ett skröpligt plan som vinglar till vid starten, kolliderar med en elledning och fattar eld. Nästan alla dör.
Helt overkligt och så otroligt sorgligt.

Om mindre än fyra veckor åker jag till Polen. Kan inte direkt säga att min lust att flyga blev större än det här. Bara att be till högre makter att både start och landning funkar både dit och tillbaks. Kanske kan man ta sig en hutt eller nåt och dämpa rädslan något. Eller gå en Stig Helmer-kurs: "Jag kan flyga, jag är inte rädd!"

Vila i frid Stefan Liv.

onsdag 7 september 2011

Fett med tandvärk

Usch, genomlider denna dag, knaprandes Alvedon forte på rad och nonchalerandes det faktum att jag är helt paj i huvet.
Kan inte tänka.
Bara känna.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ!
Har som tur var fått en halvakut tandläkartid imorrn så jag kan bege mig dit. De ska skölja rent och ta en bild på tanden i fråga, vilken är visdomstanden på höger sida i nederkäken. Tror jag har dragit på mig en inflammation i tandköttet för det är rött och svullet. Någon sa att det kunde bero på vädret att tänderna börjar bråka med en och kanske. Har varit regnigt och åska och tryck i luften till och från senaste veckan och jag har också fått ont i ögonen, något jag brukar få i samband med tandvärk.
Den här visdomstanden i fråga har dock bråkat med mig till och från i tolv år sedan den först började tränga igenom tandköttet. Den stöter på patrull eftersom jag har så trångt med tänderna i nederkäken så den lyckas aldrig arbeta sig upp helt och lämnar då en liten ficka för bakterier och andra godsaker att gräva ner sig i och frodas. Icke kul!
Har röntgat tanden tidigare och de kunde lugnt konstatera att detta kunde de inte göra något åt på vanliga folktandvården, nej jag måste bege mig till Eastmaninstitutet för ordentlig operation.
Den ligger på tvären på nåt vänster och rötterna har slingrat sig, så det är ju inte direkt med hoppsasteg jag beger mig till tandläkaren för att åtgärda den.
Ja ja. Jag får väl välja det bästa av två onda ting och i det här skedet håller värken på att ta kol på mig, så det lutar åt operation i alla fall...

söndag 4 september 2011

Bilar 2

Var iväg igår kväll och såg "Bilar 2" tillsammans med maken och Gabbe på Heron City. Jag hade inte så höga förväntningar eftersom jag hade hört lite halvljummen kritik av vänner, men väl där satt jag med hjärtat i halsgropen halva filmen (värsta action-rullen ju) och wow:ade av intryck av hur fint de stora världsstäderna var återgivna i filmen den andra halvan.

Till saken hör att jag har besökt de flesta platserna de flaxade runt på: England och London med Big Ben, Paris i Frankrike, Italienska rivieran, New York... så jag drog nostalgiska suckar både här och där och längtade tillbaks. Tokyo har jag dock inte besökt och dit skulle jag väldigt gärna vilja åka. Jag har några japanska glosor som jag skulle vilja praktisera: "koohii" = kaffe, "neko" = katt "ischi ushi" = en ko, så jag skulle klara mig finfint där ;-). Ungefär lika bra som Bärgarn skulle jag tro.

Sen så invaderades naturligtvis mina drömmar inatt av filmen. Jag skulle konstruera racingbanor och säkerställa säkerheten där. Oj oj, vilket mos det är i hjärnan just nu. Naturligtvis smög sig Polen-delen av jobbet in där också så en massa polska byggarbetare sprang runt med och testade osäkra konstruktioner.
Nu är det strax dax för Gabbes fotbollsträning här.
Ciao!

lördag 3 september 2011

Legally blonde

Kände mig inte lite som Reese Witherspoon i "Legally blonde" när jag häromdagen inhandlade en knallrosa (och då menar jag verkligen KNALLROSA) resväska på Åhléns.
I mellanmjölkens land när alla går i grått och beige och alla resväskor är svarta, stack den verkligen ut såg jag när jag kom rullande upp på tågperrongen för att köra hem den.
Min chef på jobbet sa några ord om att jag inte fick förstöra företagets image nu när jag reser till Polen och representerar (ha ha ha) och jag tänkte att jag kanske ska botanisera i min garderob och se om jag kan hitta någon riktigt rosa dräkt också att ta på mig och matcha ;-)!
Eller så tar jag något svart på mig för att uppväga lite i alla fall...