Styrkekram

Styrkekram

lördag 22 oktober 2011

Google översättning

Det här var ju bara hur kul som helst. Känner mig som värsta tolken! :-D
En av eleverna som vi hjälpte under Polen-resan tipsade om den här användbara översättningslänken som Google erbjuder. Lätt som en plätt skriver man in text som ska översättas till i stort sett vilket språk som helst och på sekunden står det på exempelvis polska istället. Jag provade att klistra in mitt förra blogginlägg i rutan och voilà, här kommer samma inlägg, fast på polska istället:

Bean Chocolate

Innym sposobem na górę sobotni wieczór w zaciszu własnego domu może być posmarować całą twarz z Cocoa & Orange zagrożenie fondu maska​​. Zapach naprawdę dobry i mnie jeszcze większego zapału do mnie zatrzymać w więcej kul czekolady i innych niepotrzebnych kakao.
Co było fajne trochę było to, że twarz naprawdę były ogrzewane, kiedy namaszczony na masce, jak również i po kwartale korzystania z goo i dodatkowe smak oka faktycznie skórę gładszą i czystsze niż wcześniej. Nieco helglyx tak! Tylko 14,50!

Potem stały się trochę obiad do dzieci i teraz będzie bardziej swobodny przed TV i kilka odcinków Sex and the City, jeden z moich favvisserier jak widzę w kółko, nigdy nie męczące.
W około trzech godzin, jej męża do domu, będzie sprawdzić, czy nie śpimy kiedy, i czy my Süßer słodkie gogle światło przednie BOX.

PS! Jag glömde lägga in själva länken ovan, den kommer här: http://translate.google.com/

Chokladböna

Ett annat sätt att toppa en lördagskväll i hemmets lugna vrå kan ju vara att smeta in hela ansiktet med Cocoa & Orange hot fondu masque. Luktade riktigt gott och gjorde mig ännu mer sugen på att stoppa i mig mer chokladbollar och annat onyttigt som innehåller kakao.
Vad som var lite häftigt var att ansiktet verkligen hettades upp när man smorde på masken också och efter en kvarts njutande med gegga och gurkskivor på ögonen kändes faktiskt huden mjukare och renare än innan. Lite helglyx sådär! För bara 14,50!

Sen har jag fixat till lite middagsmat till ungarna och nu blir det mer slapp framför tv:n och några avsnitt av Sex and the City, en av mina favvisserier som jag kan se om och om igen utan att någonsin tröttna.
Om ungefär tre timmar kommer maken hem, får se om vi är vakna då, eller om vi sussar sött framför dumburkarnas sken.

Big Ben

Blir faktiskt inte BARA hemmasitteri och tråk här när det blir helg, nej igår var jag ute på lite AW (fast för mig blev det AH för jag hade varit hemma och friskat på mig hela slutet av veckan) på Big Ben på Folkungagatan.
Ett gäng trevliga kollegor, både nuvarande och ex-kollegor hade slutit upp och satt och häckade vid ett litet murrigt bord längst inne i lokalen.
Platsen som var kvar till mig var dock lite väl trångt tilltagen, detta beroende på att det satt en korpulent man och svällde ut åt alla bredder och ägnade mycket lite eller ingen uppmärksamhet åt vårt lilla dilemma att jag försökte komma in där bakom honom. Vi satt och mumlade om dålig stil med dämpade röster i vanlig svensk anda och till slut kände jag att jag var tvungen att knacka honom på axeln och lite vänligt fråga om han inte skulle kunna tänka sig att maka sig några centimeter åt sidan så att jag kunde komma fram och förbi.
Då reste han sig melodramiskt, vände sig sakta åt vårt håll och förkunnade med tydlig stämma: "Ännu bättre, jag ska gå härifrån nu!". Lite slowmotion sådär. Vi såg alla att det var Fredrik Virtanen jag hade pickat på och en av mina kollegor skyndade sig att uppdatera Facebook-statusen över mobilen.
Trots att jag hade kameran i handväskan kände jag inget överhängande behov av att föreviga mig tillsammans med den här mannen, eller ens be om autograf. Konstigt va? 8-)
Istället njöt vi alla av det nya luftiga tomrummet som blev efter hans frånvaro och satt och hade en trevlig kväll till de klirrande ölglasens ackompanjemang.

Nada

Hostig dotter, trött mamma, jobbande pappa och en son som bara stänger in sig på rummet med sitt Nintendo DS hela tiden.
Så kan en helt vanlig lördag hemma hos familjen Tupp se ut. Inte mycket nytt under solen med andra ord.
Farmor och farfar ringde nyss och försökte få Gabbe att komma över till dem, men Gabbe vägrade i sann 7-årstrots och satt bara surmulet kvar i rummet och spelade vidare. Ebba hostar som sagt och har gjort så sedan i torsdags, så vi låter henne vara hemma och krya på sig så får vi bara hoppas att hon inte smittar oss andra också.

Som jag skrev i förra inlägget har vi bakat en sats chokladbollar också och dem går vi och norpar med jämna mellanrum i kylen och jag sitter här med min sedvanliga latte med mjölkskum och Facebookar lite och filosoferar över livet.

Just Tommys jobbarhelger kan bli så fruktansvärt långtråkiga ibland, inte minst när någon av kidsen är sjuk och man ofrivilligt blir hänvisad till att stanna i hemmets lugna vrå. Jag menar, lugn och ro och hemmasitteri kan vara jättemysigt, men när man själv just har friskat på sig och känner lite myror i benen efter att komma ut blir man bara så himla låst. Kan det kännas ibland.

Ja ja, om tio år sitter jag här hemma med två tonåringar i stället och drar mig i det grånande håret och önskar innerligt att de ska sluta ränna ute på stan och komma hem igen, så man får försöka se sin situation i lite längre perspektiv.

Slänger in en liten söt bild som jag tog på mig och Gabbe igår också, försöker kvotera lite så att båda mina underbara barn kommer med på bild ungefär lika mycket. Annars är det mest Ebba som är linslus här hemma.

Kram och trevlig lördag på er där hemma i stugorna.

Chokladbollar

Oh no, jag skulle ju inte...
Men är det lördag och man är lite bakis och extremt sugen på lördagsgodis och kidsen inte bjussar, vad ska man göra?
Självklart baka en sats chokladbollar och svulla i sig och sen ångra djupt när kvisslorna och groparna i låren dyker upp som ett brev på posten. Men men. Imorgon är en annan dag. Varför börja med något idag som du kan skjuta upp till imorgon.
Trevlig helg på er!

torsdag 20 oktober 2011

Hjärtklappning

Det här inlägget blir inte så skoj, men livet är ju inte bara en dans på rosor...

Jag har under en längre period lidit av tryck över bröstet och vaknat med bultande hjärta mitt i vargtimmen och haft svårigheter att somna om igen.
Häromdan på jobbet kändes trycket över bröstet extra starkt och jag bestämde mig då för att ringa till vårdcentralen för att höra om jag kunde få en tid nästkommande dag. Det fick jag INTE!! Jag fick bannor i öronen och order om att komma in omedelbart! Smärtor i bröstet kan vara förenat med svåra hjärtbesvär och måste behandlas direkt!
Med tårar i ögonen och ännu mer bultande hjärta loggade jag ut från min dator och berättade för mina kollegor att jag måste in akut till sjukhuset. De flesta var mycket förstående, önskade mig lycka till och bad mig ta hand om mig.
Jag traskade förbi mamma som bor bara en minut bort från mitt jobb och hon följde med mig in till läkaren.
Väl där fick jag åka "Bosse-filen" direkt in till väntande läkare som genast tog sig an att göra en undersökning på mig.
Jag fick göra EKG och mäta blodtrycket och syresättning i blodet. Läkaren konstaterade att jag hade väldigt snabbt bultande hjärta (98 istället för mer normalt 70 slag/minut) men hon såg ingen inflammation på hjärtmuskulaturen eller annat fel. I övrigt såg det ganska bra ut, men hon frågade om jag hade panikångest, något min syrra också misstänker att jag har.
Jag fick i alla fall tabletter mot hjärtklappning och sjukskrivning några dagar. Nu ligger jag här hemma och försöker tagga ner på alla sätt. Liggande i sängen, ibland på min eminenta spikmatta, görandes väldigt passiva aktiviteter. T.ex. glo på film. Eller blogga lite.
Det är flera gulliga personer som har hört av sig, både vänner och familj och då känns det skönt att veta att folk bryr sig, att jag inte är helt bortglömd här hemma i hemmets mörka vrå.
T.o.m. barnen har börjat ta det lugnt med mig och tjafsar inte lika mycket längre. De säger istället till mig att ta det lugnt och klappar mig lite på huvudet ibland. En puss och en kram. Mysigt mysigt!

Just nu känns hjärtat helt OK, men det finns tillfällen då det rusar. Då måste jag backa ett steg, andas ut och in väldigt långsamt och tänka på att det kommer att gå över. För det kommer det.
Bara ta en sak i taget nu. Lugn och fin.

söndag 16 oktober 2011

Äppel päppel

Ebba var iväg en sväng och plockade äpplen med farmor och farfar idag hemma i farfars brors trädgård. Den här fina korgen med praktfulla röda saftiga äpplen plockade hon ihop och kom stolt hem och visade. Perfekt! Då slipper vi köpa frukt till Gabbe i skolan den här veckan.
Själv har jag legat lite halvhängig i sängen och Betapetat (har man en stenåldersmobil och ingen Wordfeud, så vad gör man) mest hela dagen. Jag försökte mig på en joggingrunda men det gick trögt som tusan! Har ännu lite baciller i kroppen som vägrar släppa greppet. Får se hur jag gör imorrn, men det lutar åt att jag går till jobbet.
Annars då, jag var ute Gabbe på en liten cykeltur efter läxläsning och stekte pannkakor till kidsen när de var över och lajade med grannungen A en stund. Jag har också betat av ett gäng filmer och Betapetat resten av tiden som jag inte har slumrat.
Rätt lugn helg med andra ord.
Någon som inte är lugn däremot är min käre man. Två träningspass per dag kör han nu (minst), både powerwalk och löpning och styrka och nu är han iväg på en långkörare och hejar på råttorna i Solna. Ja ja, vad gör man inte för lite familjefrid här hemma.